Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - E. Liljeqvist. Friedrich Mann’s Pädagogisches Magazin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1
3 1
schaft» förstås inbegreppet av alla sociala relationer av vad art
som helst människor emellan (således en generaliserande
begreppsbildning av naturvetenskapernas typ).
I »Gesellschaftsorganisationen» framträder därför människan
närmast från en kalkylerande förståndsmässighets sida, medan
hon i »Gemeinschaft» snarast röjer sig som »hjärtemänniska»,
för att nu tala med vår hädangångne landsman Pehr Eklund.
En »Gemeinschaft» ter sig som något slags egenvärde eller
självändamål, en »Gesellschaft» som medel för något annat. Intet
hindrar emellertid att mänskliga förbindelser, som grundats på
beräkning (t. ex. ett s. k. resonemangsparti), kunna utveckla sig
till en viss »Gemeinschaft» och få egenvärde. Omvändt kan en
ursprunglig »Gemeinschaft» (t. ex. familjen) rent av gå under,
om människans förståndsmässiga beräkning ej däri kommer till
sin rätt.
Detta betyder i pedagogisk tillämpning: skolan är en för
särskilda syften grundad inrättning och så till vida tydligen ett
slags »Gesellschaft», men man yrkar med allt skäl dess utveckling
till »Gemeinschaft». Den har alltför länge gestaltats som en
ut-kalkylerad nyttighetsmaskin för bestämda syften, och i reaktion
häremot begär man att den i möjligaste mån skulle göras till en
verklig »Gemeinschaft» mellan kamrater å ena sidan, lärare och
lärjungar å den andra, och det en »Gemeinschaft» som känner
sin samhörighet med livet även sådant det rör sig utanför
skolans väggar.
Vid en eventuell översättning, som häftet kunde förtjäna, bör
»Gesellschaft» icke tolkas som »samhälle» utan som (arbiträr)
»förening». Ordet »samhälle» har i svensk personlighetsfilosofi
snarast innebörden av »Gemeinschaft» (obs. dennas
känslobestämdhet i dess »Naturwüchsigkeit»; jfr att s. k. »medhåll» nog
i regel vilar på oreflekterad känslobas, och att det är känslosidan
som betonas, när ungdomar säga: nu ska vi »hålla ihop»).
* ❖
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
