Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - G. A. Jaederholm. A. Hildinger, Folkskolepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ig 8
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 I I
varit författarens avsikt, att denna lucka skulle fyllas av
psykologien. Men uppfostrans föremål, ungdomen, är icke i mindre
mån möjlig att studera ur rent statistiskt-social synpunkt än ur
psykologisk sådan. Allt för ofta förväxlar man pedagogikens
problem med »politiska frågor», vilka senare med skäl kunna
betraktas som samhällsforskningens metafysik. Just på denna
punkt hade en saklig framställning av uppfostrans sociala
problem varit utomordentligt önskvärd, och man ser av enskilda
antydningar hos författaren, att han i detta hänseende med all
sannolikhet skulle ha värdefulla bidrag att lämna. — Det är
blott på den allmänna undervisningslärans område, som
författaren givit sig djupare in på specifikt pedagogiska problem.
Men även här håller han sig på säkert avstånd från de djupare
kontroverserna. Det problematiska, om än aldrig så officiellt
fastställt, går han gärna förbi såsom problematiskt. Han utgår
t. ex. från att folkskolan skall vara allmänbildande — men berör
ej den omständigheten, att den också måste vara åtminstone
vägledande vid övergången till fortsatt yrkesutbildning, hurudan
denna än må vara, vare sig direkt eller indirekt. Författaren
vill därför i folkskolan endast hava meddelade sådana kunskaper
och färdigheter, som ha »betydelse» för alla medborgare. Vad
för slags betydelse? Betydelse ur vilken synpunkt? Säkert icke
blott nyttighetsbetydelse, utan även värde som väckande av
intellektuella behov. Men hur draga gränsen? Hur finna några
kriterier? Kan författaren ur denna synpunkt säga oss, huru
mycket »betydelse» den nuvarande hembygdskunskapen har?
Urvalssynpunkten för olika ämnen, vilka omständigheter
konstituera ett ämnes, en kunskaps eller färdighets, värde är icke
belyst. Slutligen skola kunskaperna meddelas på sådant sätt, att
det (sättet?) »verkar utvecklande och uppfostrande på barnens
personlighet». Recensenten må bekänna, att han tror, att detta
stående uttryck, som ständigt återkommer i bok efter bok, hotar
att bli en ren fras, föga hedrande för pedagogiken. Principen att
lärjungarna skola genom undervisningen förberedas att deltaga i
samtidens kulturarbete borde otvivelaktigt i någon form annorlunda
motiverats för att omöjliggöra missförstånd. — Rörande undervisningens
innehåll nöjer sig författaren med att hänvisa till
folkskolestadgans § i2. Att urvalet av ämnen egentligen bör göras till
föremål för en undersökning med hänsyn till faktiska behov hos
eleverna i samhället är icke klarlagt; författarens framställning
slutar, där för pedagogiken egentligen problemet börjar. I detalj
har författaren goda påpekanden: medborgarkunskapens
hopplöshet som folkskoleämne (obs. ej ämne i fortsättningsskolan!) i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
