Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Viktor Petersson. Några nyare svenska kartverk och deras utnyttjande vid geografiundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o6
viktor petersson
utökning av skolans eget kartmaterial, eventuellt fästas upp
på väggarna i geografirummet, om särskilt sådant finnes.
Liknande kartor kunna uppgöras över sambandet mellan
åkerbruket och de klimatiska faktorerna. Jordbrukets
beroende av sommartemperaturen, vegetationsperiodens längd,
nattfrosterna m. m. kunna kartgeografiskt belysas.
En kombination av landformskarta och åkerarealskarta
är ej heller otänkbar. Landets topografiska förhållanden äro
ju av ej ringa betydelse för de olika jordbruksbygdernas
fördelning. En jämförelse mellan en karta över de relativa
höjdförhållandena och en åkerarealskarta visar på ett slående
sätt att: »Medan de jämna slätterna, där de äro täckta
av lösa jordlager, i sin helhet kunna uppodlas, är detta
endast fallet med de delar av den småkuperade terrängen, varest
de lösa jordlagren ofta bortförts från kullar och höjder och
endast ligga kvar i dalar och sänkor» (Anrick).
En karta, som ej bör bortglömmas, är den förut
omnämnda över vattenkraftsanläggningarne i Sverige år içi?.
Jag kan av egen erfarenhet intyga, att den tilldrar sig stort
intresse från lärjungarnas sida. Den kan också utnyttjas för
mera självständigt arbete. En utmärkt uppgift är t. ex. att
med ledning av denna karta och texten till densamma samt
statistiska uppgifter för industrien låta lärjungarna göra en
kartografisk framställning av sambandet mellan drivkraft, dess
distribution och de industriella bygdernas koncentration.
Ett dylikt komparativt studium av tillgängliga svenska
kartverk — med eller utan självständiga lärjungearbeten —
skulle helt visst kunna bidraga till att avsevärt fördjupa
uppfattningen av det egna landets geografi och framför allt
skapa en klarare bild av de geografiska betingelserna för
vårt näringsliv. Svenska folket är beklagligt okunnigt i
hithörande frågor. Med det uppsving, som den geografiska
forskningen har tagit i vårt land, har skolan möjlighet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
