Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan Palmér. Ordlista över Svenska språket, utgiven av Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
anmälningar och recensioner 5 7
på -are medgives sålunda som bestämd form icke endast -aren
utan även -arn; arbetarn, bagarn, diktarn, vilka i anslutning
till det mellansvenska uttalet länge varit i bruk som alternativa
former. Genom ett »även» framför -arn har Ordlistan angivit
dess lägre stilvärde i förhållande till -aren, vilket senare för
övrigt för sydsvenskar torde vara det enda brukliga. I SAOB
anges -arn som »vardagligt».
Vid ord med realt genus, som sluta på annan betonad
vokal än i, sättes numera med rätta den kortare och ledigare bestämda
formen på -n främst: armén 1. -en, ateljén 1. -en, brylån 1. -en,
par-venyn 1. -en o. s. v. (dock hinduen 1. -n). Vid ord på betonat i
har likaledes med rätta den <?-lösa formen, som icke alls
upptagits i tidigare upplagor, ansetts tillåtlig. Den anges genom ett
»eller» som likvärdig med den längre formen men sättes dock
efter denna: akademien 1. akademin. Ordningen torde riktigt
återge deras inbördes värde och bruklighet.
Även för neutrala substantiv på betonad slutvokal medgives
nu både -et och -t som ändelse i bestämd form: boet \. bot, fäet
1. fät, höet 1. höt, spöet 1. spöt. För några, såsom bi, kli, bly och
fly upptages dock endast formen på -et. I detta fall går
Ordlistan längre än Ordboken, som uttrycker sig mera försiktigt,
t. ex. »numera blott någon gång för att särskilt utmärka
ensta-vighet bot 1. bo’t», och i en anmärkning till de särskilda
artiklarna anges frekvensen ännu närmare: »bestämda formen uttalas
vanligen tvåstavigt, men i synnerhet vardagligt (särskilt i
mellersta Sverige) och i poesi även enstavigt». Om ställningen är
sådan, som Ordboken tecknar den, skulle kanske ett »även»
eller »vard.» framför den kortare formen bättre motsvarat de
faktiska förhållandena än ett »eller». Det är dock möjligt, att
formen på -/, som hittills motarbetats, kommer att vinna terräng,
sedan den auktoriserats av Akademien. I tidningarnas språk
ses den redan nu ej så sällan. Dess stilvärde är dock avgjort
lägre än ^/-formens.
Även i den besvärliga frågan om bestämd form av neutrala
substantiv på -um har Akademien sökt taga ledningen. Om man
undantar dem på -eum och -ium angavs i förra upplagan endast
för ett fåtal ord någon särskild ändelse för den bestämda
formen. Numera erkännes emellertid för åtskilliga ord även
former på -umet: universum 1. -umet, datum 1. -umet, paktum 1. -umet,
pensum 1. -umet, petitum 1. -umet, votum 1. -umet, idtimatum 1. -umet,
tedeum 1. -umet, memorandum 1. -umet o. s. v. Detta gäller även
en del framför allt kemiska termer på -ium, såsom barium,
heliumradium m. fl. Endast för några få ord angives som vari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
