Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. A. Jaederholm. Några ord om Montessorimetoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
ioo g. a. jaederholm
sachsiska länderna har det nästan uteslutande importerats
mera fladdrande idealism och entusiasm än den vederhäftiga
pedagogiska forskning, som där framträtt sedan ungefär 1910.
Montessorimetoden hör visserligen i många hänseenden till
den typ av entusiastisk pedagogik, som på mången praktisk
skolman verkar utmanande. Men att uteslutande därefter
bedöma den, synes mig orättvist. Dess synpunkter äro
ingalunda att betrakta som värdelösa; särskilt här i Sverige, där
»passivitetens anda», för att citera generaldirektör Bergqvists
nya bok, mångenstädes . framträder ganska utpräglad, hava
de sin mission att fylla, och åtskilliga av dess organisatoriska
idéer äga sitt stora värde. Det synes mig vara på tiden, att
metoden, som nu fått sin egen tidskrift, varav det första häftet
här är anfört som underrubrik, åtminstone studeras och
prövas i Sverige. För en tid sedan — den 14 mars —
publicerades i Svenska Dagbladet en artikel av lektor Georg
BräNDELL om Montessori-metoden, som ur denna synpunkt
synes mig kräva ett kortfattat bemötande. Det skall här
lämnas i form av en redogörelse för, vad Montessori-metoden
verkligen är och vill. Det bör redan i detta sammanhang
kanske anföras, att den, som skriver dessa rader, icke är på
något sätt engagerad i någon Montessori-skola eller i några
planer på en sådan eller tagit någon aktiv del i rörelsen;
min artikel är endast tillkommen i rent upplysningssyfte. Men
denna objektiva framställning skall därför icke bliva utan sin
kritiska tendens.
I det första nu föreliggande häftet av ovan nämnda
tidskrift karakteriserar Dr. Maria Montessori (född tyska,
praktiserande läkare i Rom, filosofie hedersdoktor vid Durhams
Universitet i England) sina uppfostringsidéer. Hon utgår
från det oförnekliga faktum, att ett barn, uppvuxet i nutida
samhälle, genom sin uppfostran i hemmet under tiden före
skolåldern, starkt hämmas och göres synnerligen ofritt i sitt
beteende, främst genom våra anspråk på, att det skall bete
sig som en vuxen, och genom föräldrars och särskilt genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
