Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - G. A. Jaederholm. En granskning av skolkommissionens reformförslag. 1. Realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
g. a. jaederholm
i ecklesiastikministerns yttrande till protokollet vid
tillsättningen av den nya skolutredningen. Det borde också
ovillkorligen vara ägnat att, när nu inom kort åter
skolkommis-sionens reformprogram på allvar skall upptagas till
omarbetning och omformulering, i den offentliga diskussionen få
tjänstgöra som en utgångspunkt, från vilken fruktbarare och
vederhäftigare diskussioner kunna väntas taga sin utgångspunkt.
Den här följande anmälan kan på intet sätt ge en
föreställning om den rikedom på erfarenhet, diskussioner och
praktiska uppslag, som i arbetet överallt framträder. Den
kan blott här och var vidröra några av de viktigaste problem,
som i arbetet blivit behandlade, och den gör det i
diskussionens form, icke i någon mästrande avsikt, utan snarare
som ett försök att vinna för detta arbete än flera läsare, än
det redan har fått — det är säkert ännu icke tillnärmelsevis
nog beaktat — i den förhoppningen, att det skall kunna
bliva långt mera tillgodogjort och studerat, innan härnäst
den nya stora diskussionen om skolreformen tages upp.
Hade vi ägt en sådan översikt, när Skolkommissionens
förslag framlades, skulle säkerligen ganska mycket varit
oskrivet, även i myndigheters handlingar. För framtiden kan
lyckligtvis ingen skola eller offentlig myndighet sakna de
elementära förutsättningarna för att avfatta sitt yttrande. I
varje fall kan man lugnt säga, att åtskilliga av de
kann-stöperier i uppfostrings- och skolfrågor, som under de sista
åren sett dagen, hädanefter borde vara otänkbara.
Men för ett arbete av denna betydelse lämpar sig icke
formen av en vanlig recension: därtill bjuder det för mycket
och för viktiga ting. I stället må dess problem diskuteras,
och det tillåtas en åskådare, som visserligen endast i 10 år
följt vår skolhistoria mera i detalj, och vilken som
undervisare snart sagt endast har erfarenhet av filosofisk propedevtik
å gymnasiestadiet, av psykologi och pedagogik i
folkskoleseminarier, att söka formulera de frågor och skildra de
framtidsutsikter, vartill det synes honom leda fram.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
