Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - David Nilsson. Bertil Hanström, Hur djuren se - N. Löfman. Moll—Starck, Lärobok i kemi för realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
i 2 o anmälningar och recension hk
vid de många beskrivningarne. Trots det speciella ämnet och
de icke obetydliga förkunskaper i biologi, kemi och fysik, som
förutsättas, bör boken därför vara njutbar för en ganska stor,
naturvetenskapligt intresserad publik. Det minst värdefulla är
icke utredningen av ljusets natur, de elektromagnetiska strålarne,
ljusets kemiska verkningar och dess inflytande på djurens
rörelser. Jämlöpande skildras sedan de ljuskänsliga organens
anatomi och fysiologi från och med de enkla ögonfläckarna hos de
encelliga organismerna upp till människoögats underbara
mekanism. Borstmaskarnas bägarögon, insekternas facettögon,
djup-havsfiskarnas teleskopögon och naturligtvis det rudimentära
tredje ögat hos åtskilliga högre djur, allt blir föremål för
sakkunnig och ingående behandling. T. o. m. växternas så kallade
ögon vidröras i förbigående. Ett 70-tal figurer i texten belysa
organens byggnad.
Boken kommer givet att bli av värde för
biologiundervisningen i våra högre läroanstalter.
David Nilsson.
Moll-Starck. Lärobok i kemi for realskolan. I femte
klassens kurs, II sjätte klassens kurs. Sthlm, Norstedt 1924.
Föreliggande lärobok tillhör den typ, som redan från början
syftar mot att bibringa lärjungarna den gängse uppfattningen
och systematiken av de kemiska företeelserna. Många lärare se
även däri kemiundervisningens främsta uppgift. Andra däremot
— och dit hör undertecknad — se på den elementäraste
undervisningen i någon mån annorlunda. Kemiundervisningen —
liksom de övriga naturvetenskapliga ämnena — har den stora
förmånen framför de rena läsämnena, att dess föremål i
huvudsak är uppfattbart för sinnena. Därför synes det, att den
elementära kemiundervisningens första uppgift är att skaffa eleverna
föremål för . sinnenas nyttjande och att omsorgsfullt odla denna
verksamhet så, att lärjungarna vinna herravälde över sina sinnen.
Först då eleven vunnit någon vana att ordna och redogöra för
sinnesintrycken, är tiden inne att från den sinnliga världens
grönbete införa honom i systematikens katte.
Det är, synes det, i fråga om tillämpningen av den
pedagogiska regeln: »Från det konkreta till det abstrakta», som
uppfattningarna gå i sär. Kegeln får icke tydas så, att det gäller
att så fort som möjligt komma ifrån det konkreta för att få så
mycket tid som möjligt över till den abstrakta
begreppsbildningen. Om man i kemiundervisningen även ser ett
uppfostrande moment för framtiden, måste man ha för ögonen att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
