Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Svar till skolkommissionens statistiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
august johansson
ort eller ännu hellre olika linjer inom samma skola arbeta
under i övrigt lika förhållanden — bl. a. ingen brist på utrymme,
inga avgifter —; då får man se bl. a., vilka
föräldrakatego-rier som sätta sina barn i vardera skolformen.
Med kursiv stil inskärper G. i detta sammanhang, att
» mellanskolornas 4.30 arbetarbarn sannolikt alldeles icke eller
åtminstone endast till en liten del hade kommit i åtnjutande
av någon högre teoretisk undervisnings därest inga
mellanskolor funnits»; och litet längre fram upprepar han detsamma
om »de flesta av mellanskolans 951 lantbrukarbarn».
Härmed är frågan i själva verket förd in på ett annat område
än det hittills dryftade ekonomiska, nämligen vad man skulle
kunna kalla det sociala; det ligger alls inte i sakens natur,
att de föräldrar, som i statistiken föras under rubrikerna
arbetare och lantbrukare, äro särskilt fattiga. Men bortsett
härifrån, äro de anförda orden bokstavligen riktiga; för varje
ny mellanskola, som upprättas, ökas bildningstillfällena, och
denna ökning kommer företrädesvis sådana föräldrar till godo,
som inte kunna sätta sina barn i dyra förberedande skolor
(storstäderna) eller skicka dem till främmande ort
(landsbygden). Men denna nytta göra mellanskolorna helt enkelt
genom att de upprättas och detta på sådana orter, som hittills
lidit absolut eller relativ brist på läroverk, vartill i vissa fall
kommer deras avgiftsfrihet — däremot är det inte utan
vidare klart, vilken roll deras organisation spelar i detta
avseende. Vem vet, hurudan lärjungetillströmningen skulle ha
blivit i ekonomiskt och socialt avseende, om det i stället för
alla dessa mellanskolor hade upprättats läroverk med samma
avgifter, resp. frihet från avgifter? Med tanke på den förut
anförda och kommenterade statistiken vågar jag tro, att
resultatet inte skulle ha blivit så synnerligen olika mot vad
det nu är i mellanskolorna — möjligen i viss mån med
undantag för storstäderna, vilka dock inte ur någon synpunkt
böra anses normerande för landet i sin helhet. Den
»Umwertung aller Werte», som G. i nu förevarande avseende
väntar av kommissionsförslagets realiserande, har så gott som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
