Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Svar till skolkommissionens statistiker - Georg Brandell. Skolreformens sociologiska motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 august johansson
gas av denna. Och därför rubbar bristernas påvisande icke
den väsentliga riktigheten av de synpunkter, jag gjort
gällande, då jag velat framhålla, att den nuvarande faktiska
verkligheten vid läroverk och mellanskolor icke ger tillräckligt
stöd åt komm:s uppfattning, att dess förslag är tämligen
ofarligt i fråga om studietidens längd, alldeles ofarligt i fråga
om skolans arbetsresultat och mycket förmånligt i fråga om
vissa hittills tillbakasatta barnkategoriers studiemöjligheter.
Ju mer man försöker tränga in å ena sidan i verkligheten, å
andra sidan i komm:s förslag, desto klarare framträder dettas
karaktär av verklighetsfrämmande apriorisk konstruktion.
Skolreformens sociologiska motiv.
Av Georg Braudell.
Varje kulturrörelse av någon betydenhet söker alltid
omgestalta det individuella och sociala livet i enlighet med de
principer, som ligga till grund för rörelsen. Dessa
omgestaltande tendenser sträcka sig även till bildningsväsendet;
varje stor kulturrörelse har ett bildningsideal, som den strävar
att förverkliga i kamp mot tidigare och fortfarande
existerande strömningar, vilka redan hunnit omsätta sina idéer i
organisatorisk verklighet. Detta var fallet med renässansen,
reformationen, motreformationen, pietismen samt naturalismen
och rationalismen. Vid sidan av dessa stora, hela det
mänskliga livet omgestaltande kulturrörelser har det funnits även
sådana, vilka haft en mera begränsad räckvidd, i det de
uteslutande eller företrädesvis sökt åstadkomma förändringar på
något visst område, t. ex. bildningsväsendets. Till dessa
rörelser med ringare omfattning kan man räkna adelns
bildningssträvanden på 1600-talet, vilka stodo under franska
kulturinflytelser och resulterade i upprättandet av
riddaraka-demier, samt filantropinismen och nyhumanismen under andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
