Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Georg Brandell. Skolreformens sociologiska motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolreformens sociologiska motiv 87
hälften av 1700-talet, vilka voro beroende av naturalismen,
nyhumanismen därjämte av den äldre humanismen.
Av de nyssnämnda kulturrörelserna måste naturalismen
— jämte rationalismen — anses vara den, som åstadkommit
den mest djupgående omgestaltningen av tänkesätten och
därigenom haft den största betydelsen för kulturlivet. Den
ligger i samma linje som humanismen och låter således —
även om man bortser från nyhumanismen — föra sig
tillbaka till den klassiska forntiden. Men då humanismen var
en aristokratisk rörelse, som fick anhängare uteslutande bland
de bildade, trängde naturalismen ned till massorna, bland
vilka den fortfarande utövar ett högst betydande inflytande.
I omfattning kan den jämföras endast med reformationen och
pietismen. Och ehuru den är den första kulturrörelse i
västerlandet, som helt har sin grund i filosofiska principer, kan
den dock anses vara en fortsättning av den stora religiösa
folkrörelsen vid nyare tidens början och ett förverkligande
av dess principer i deras yttersta konsekvenser.
Reformationen hade endast delvis frigjort individen från bundenheten
av auktoriteten; genom naturalismen blev individens frigörelse
fullständig och definitiv. Det skulle således icke vara oriktigt
att låta den nya tiden börja icke med reformationen utan
med naturalismens genombrott i det adertonde århundradet.
Ännu i våra dagar stå människorna under inflytande av
upplysningstidens idéer. Visserligen ha dessa idéer blivit
i hög grad modifierade genom den inverkan, som både
naturvetenskaperna och de humanistiska vetenskaperna utövat
på tänkesätten. Sålunda har — för att anföra ett par exempel
— särskilt genom ärftlighetsforskningen uppfattningen om
individens förhållande till föregående generationer blivit en
annan än tidigare och genom den historiska forskningen
perspektivet i riktningen mot det förflutna blivit i hög grad
fördjupat; detta har fört till en riktigare uppskattning av
traditionens betydelse och till insikt om att samhället icke är
ett konglomerat av individer utan en organism med en högre
art av realitet än individen. Men trots dessa och liknande
6-25120- Pedagogish tidskrift 1925. Hüft 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
