Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Georg Brandell. Skolreformens sociologiska motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOO
georg brandell
tankeströmningar och därav följande modifikationer av
upplysningstidens idéinnehåll är dock grundvalen för även de
bildades livsåskådningar alltjämt densamma som den, vilken
lades under upplysningstidevarvet; de principer, som
bestämma tänkandets innehåll och beskaffenhet i övrigt, kunna
fortfarande betecknas med orden natur och förnuft. Vid
sidan härav göra sig dock äldre tankeströmningar i någon
mån gällande, i synnerhet på det religiösa området, fastän
med olika grad av styrka i olika länder och i olika sociala
skikt; ofta har det gamla idéinnehållet ingått egendomliga
kombinationer med det nya eller står tämligen oförmedlat
vid sidan om detta i samma personliga åskådning utan att
ha sammanarbetats därmed till en motsägelselös logisk helhet.
En del av upplysningstidens idéinnehåll har ofta
sammanfattats i slagorden frihet, jämlikhet och broderskap. I
själva verket äro dessa slagord ganska tillfredsställande
beteckningar för de mål, som rörelsen strävade att uppnå.
Atminstone de med orden frihet och jämlikhet betecknade
motiven voro verksamma redan i den stora revolutionen, och
under den följande tiden ha de, det ena efter det andra,
bestämt riktlinjerna för de strävanden, som känneteckna
demokratien, den liberala och den sociala. Även på
bildningsväsendets område har demokratien sökt förverkliga sina
syften, och även här ha de nyssnämnda motiven satt sin
prägel på reformsträvandena.
Friheten är liberalismens ledande princip, och i enlighet
härmed har den uppställt fordringar på vittgående rättigheter
för individerna i stat och samhälle. Men friheten är icke
blott en individualistisk utan även en aristokratisk grundsats,
för så vitt som den kan leda till kravet, att individerna böra
beredas möjlighet att utveckla sina inneboende anlag även
över genomsnittet, ifall förutsättningar härför finnas. Detta
kan emellertid medföra en brist på jämlikhet, som äventyrar
friheten, och därför måste redan den liberala demokratien
söka åvägabringa en viss grad av jämlikhet för att trygga
frihetens bestånd. Att den har friheten till ledande princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
