Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Georg Brandell. Skolreformens sociologiska motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolreformens sociologiska motiv
87
kan således endast betyda, att den lägger tyngdpunkten på
denna grundsats. Även på undervisningsväsendets område
söker liberalismen tillgodose kravet på frihet; att inom vissa
gränser gynna den enskilda företagsamheten, t. ex. den,
som kommer till uttryck i upprättandet av privatskolor, är
således i enlighet med den liberala principen.
Den sociala demokratien lägger däremot tyngdpunkten
på jämlikheten; friheten vill den tillgodose endast i den mån,
som den kan göra sig gällande under en nivellerande
organisation. Den centrala statsmakten bör enligt dess mening
undertrycka all fri konkurrens och har i själva verket till
principiell förutsättning en homogen massa av likartade och
likvärdiga individer. Detta starka betonande av jämlikheten
hänger samman därmed, att denna sociala åskådning
företrädesvis omfattas av en samhällsklass, som strävat att höja
sig till de andra samhällsklassernas nivå; kravet på
upphävande av klasskillnaden är alltid den form en
uppåtsträvande klass väljer för sin aktion. Den sociala demokratien
har således starka nivellerande tendenser, och detta
framträder även i dess skolpolitik. Visserligen har den på detta
område ännu ingen genomtänkt åskådning; frågade man en
socialdemokratisk skolman, hur undervisningsväsendet skall
organiseras i framtidsstaten, skulle han säkert bli svaret
skyldig. Detta är ägnat att väcka förvåning, då den
socialistiska organisationen i förvaltning och näringsliv, om den
annars är möjlig att genomföra, är otänkbar utan ett nytt
undervisnings- och uppfostringsväsen. Hittills har den sociala
demokratien på detta område mest sökt anslutning till den
liberala, vars särmärke är, att den i stället för en fullt
genomförd organisation av bildningsmöjligheterna förlitar sig
på de fria krafternas spel. Den sociala demokratiens
tendenser äro dock även här uppenbara: den vill åstadkomma
en organisation, som sträcker sig till undervisningsväsendets
minsta detaljer. Även på bildningens område tror den sig
kunna medelst rationell organisation, således med yttre
medel, frambringa, vad som i själva verket kan skapas endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
