Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. S. E. Ohlon, Lärobok i fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o anmälningar och recensioner
Beträffande den experimentella verifieringen av mekanikens
satser borde väl någon gång, t. ex. vid kraftparallellogrammen,
påpekas, att på grund av friktion jämvikt i verkligheten förefinnes
inom ett visst område, så att res. R till A och B kan vara
något litet större eller mindre än parallellogrammens diagonal;
denna måste emellertid nödvändigtvis befinna sig inom och nära
mitten av detta område.
Sid. 29 åberopas som erfarenhetssats, att en kropp befinner
sig i jämvikt, vad vridning angår, då krafternas resultant går
genom vridningsaxeln. Detta är emellertid icke en
erfarenhetssats (jämf. labil jämvikt, sid. 35, fig. 29) utan snarare en rent
logisk slutsats. Begreppet mekaniskt arbete (sid. 39) har
naturligtvis namnet från dagliga livets arbete, men begreppen
sammanfalla ej; det fordras »arbete», d. v. s. ansträngning, att bära
en mjölsäck även på horisontell mark. Enklast är väl att, sedan
man påpekat, att ansträngningen att lyfta en tyngd växer både
med tyngden och lyfthöjden, ge som definition på mekaniskt
arbete: produkten av kraft och väg i kraftens riktning. — Del I
innehåller även en förberedande kurs i dynamik. Den kan
nog vara nyttig både som förberedelse till följande delar av
fysiken och för dem, som ej gå fram till studentexamen; fråga
är blott, om tiden räcker till. För min del vet jag, att
undervisningstiden ofta blev knapp nog utan dynamik; möjligt är ju,
att realskolans fysikkurs sedan dess börjat lämna bättre material.
Sid. 87 är ordningen mellan begreppen likformig rörelse och
hastighet omkastad; man måste förklara vad som menas med
likformig rörelse innan man kan definiera hastighet. — Det borde
påpekas, att det »teoretiska beviset» (sid. 90) för samband
mellan väg och tid vid likformigt accelererad rörelse endast är ett
sannolikhetsbevis, isynnerhet för elever, som på sin dåvarande
ståndpunkt ej äga kännedom om aritmetiska seriers egenskaper.
Del II utmärker sig för en logisk och redig uppställning
och anordning av stoffet. För den som undervisat efter Molls
värmelära, vilken av pedagogiska skäl allt för mycket skiljer på
samhöriga delar, verkar den som en befrielse.
Läran om kroppars utvidgning är ganska utförligt behandlad,
men i sitt förord yttrar förf., att det efter hans åsikt vore till
båtnad för undervisningen, om man här kunde minska kursen
en smula för att ägna mera tid åt värmelärans tillämpningar.
För min del kan jag ej finna, att det är för mycket begärt av
en realstudent, att han exempelvis skall ha reda på och kunna
redogöra för den ideala gasens allmänna tillståndslag. En helt
annan sak är, att man vid första läsningen, särskilt med en sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
