Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. S. E. Ohlon, Lärobok i fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o anmälningar och recensioner
mindre. Sid. 22 står: »Den kropp, som delgav A en del
av sin laddning, utövar för övrigt en attraherande inverkan
på a och en repellerande inverkan på c». Det är mig omöjligt
att förstå, vart denna mening syftar. Hur A erhållit sin
elektriska laddning är för försöket alldeles likgiltigt. Sid. 29:
»Enär systemets potentiella energi är prop. mot potentialen, så
är också elektrometerns utslag prop. mot systemets potential».
Det beror väl på, hur instrumentet är graderat. Utslagsvinkeln
är ej prop. mot det förrättade arbetet. Sid. 33 talas om en
metallstav, som går tvärs genom flaskan. Bör väl till
undvikande av missförstånd vara genom flaskans lock. Locket är å
fig. tygligt markerat. Sid. 44. Biot-Savarts lag handlar ej om
den magnetiska verkan av en cirkelström utan om verkan av en
mycket lång rätlinig ström; verkan av en cirkelström är
sedermera deducerad därur. Sid. 47 talas om »det skalstreck, som
är synligt i kikarens synfält», liksom om detta vore ett enda.
Några ord om kikarens hårkors kunde ha tillfogats. Sid. 50:
»Ankaret är fästat vid ändan av en kring D vridbar hävstång,
ett s. k. relä». Det franska ordet relais användes i fransk
fysikalisk litteratur för att beteckna hela anordningen för slutande
och öppnande av lokalbatteriets ström, således elektromagneten
med dess hävstångförsedda ankare. Ohmska lagen verifieras
(sid. 67—68) uteslutande genom försök. Visserligen böra dylika
försök angivas, men man må besinna, att om man skulle
avvaktat lagens upptäckt på detta vis, så skulle den kanske icke
varit funnen än i dag. Framställningen borde därför
kompletterats med en teoretisk härledning, gärna med fin stil. Sid. 83:
»På grund härav kan man med utgångspunkt från rent kemiska
konstanter beräkna ett elements emk. Se övningsex. 801» Det
kunde varit skäl att här i texten omnämna, att man vid
beräkningen också måste beakta, att en del energi i regel avgives till
omgivningen eller upptages utifrån, allt eftersom elementets
tem-peraturkoeff. är pos. eller neg. Däremot var det mindre
nödvändigt att anmärka denna omständighet i övningsexemplet,
eftersom just Daniell-elementets temperaturkoeff. är försvinnande
liten. Sid. 134 det kategoriska påståendet:» En åskledare
förhindrar ej åskslag». En modern åskledare på en större byggnad,
t. ex. riksdagshuset, slutar upptill i en mängd spetsar på alla
byggnadens framstående eller »uppstående» partier. Något hinder
bör i varje fall en sådan serie spetsar utgöra genom att neutralisera
förbipasserande åskmoln, som i annat fall kunnat urladda sig
genom åskslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
