Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - August Isaacson. Några inlånade neutrala substantivs pluralbildning i svenska (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 august isaacsson
plural Golgata ur både betydelse- och välljudssynpunkt gått
lika bra.1
Som ovan synes, finner Linder skälen emot den här av
mig förordade böjningen så klara, att han inte ens tycker
sig behöva ange dem. Vilka voro då dessa skälf
De här diskuterade pluralerna ha uppenbarligen verkat
stötande för Linders språkkänsla, och detta berodde
säkerligen förnämligast därpå, att -n som pluraländelse för neutrer
var alldeles främmande för hans egen dialekt2, liksom i
allmänhet för de syd- och västsvenska målen. I själva
verket betonar L. på flera ställen, att han ej känner det
annat än från riksspråket och vissa finländska dialekter.3
För oss, som ha tillgång till mera omfattande
dialektmaterial, förfaller detta ■ skäl helt och hållet. Ty just de
folkmål, från vilka riksspråket närmast utgått, hava, och
ha säkerligen ganska tidigt fått, -11 som pluraländelse för
neutrer på vokal.4 Även i norrländska dialekter finnes det.5
Denna invändning är alltså icke hållbar.
Ett annat skäl emot -7/ deklinationen synes för Linder6
ha legat däri, att hjärta ogärna antar bestämd plur. Nu är
visserligen hjärtana en ovanlig men icke en omöjlig form.7
För mig är det ingenting onaturligt att säga t. ex.: »De
där zätana är otydligt skrivna; man kan tro, att dä ska
vara s». Om vi börja mera allmänt i skolorna använda
pluralerna kornman, scheman, teman, skall det nog inte ta
emot så värst mycket att säga t. ex. schemana heller. Gjerd-
1 Linder och V. Rydberg voro ju goda vänner, och det arbete, där
uttalandet finnes, är tillägnat V. Rydberg. Kanske har omdömet 0111
formen, vilket ju strider mot L:s språkliga sympatier för övrigt, i någon
mån påverkats härav?
2 Linder var född i Vissefjärda s:n i södra delen av Kalmar län.
8 A. a., s. 59, 73.
4 Jfr t. ex. Ericsson, Sv. landsmål 1913, s. 150; Isaacsson, Sv.
landsmål 1923, s. 124, 157; Tiselius, Sv. landsmål 1903, s. j31.
5 Se t. ex. Bogren, Torpmålets ljud och forml., s. 137.
6 Jfr a. a. s. 69 f. o. s. yi.
7 Se Noreen, Vårt språk IX, s. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
