Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Johan Palmér. Den s. k. fristående satsförkortningen i modern svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
johan palmer
icke haft samma sak i sikte. Under termen »fristående
satsförkortning» dölja sig nämligen två skilda typer med olika
ställning i satsen, olika betydelse och olika stilvärde. De båda
typerna ha emellertid hittills icke medvetet hållits i sär.
Typ i kan exemplifieras med » Omkost?iaden avräknad
blev vinsten ändock betydlig» rri. fl.; se ovan.
Typ 2 förekommer i »Under storseglet stod
tullvaktmästaren bred i ryggen, händei’na i fickorna, mössan djupt
nedtryckt i nacken» (GeiJERSTAM), »Så stod hon om kvällen,
fången i sin egen orörlighet, stirrande mot ljusens spetsiga
flammor, händerna nedsjunkna, läpparna åtskilda, hörseln tom»
(Per Hallström), »Sitter i högen / Högättad hövding, /
Slagsvärd vid sidan, / Skölden på arm ».
Den första olikhet, som kan konstateras mellan de båda
typerna är, att satsförkortningens syntaktiska ställning ej är
densamma i förhållande till den överordnade satsen. I typ
i hänför sig förkortningen oftast till verbet i den
överordnade satsen. Den har sålunda adverbiell karaktär och anger
tiden för handlingen eller de omständigheter, under vilka
denna äger rum. Om förkortningen utvecklas till en formell
sats, erhålles en adverbiell konjunktionssats. I vissa fall
ansluter den sig snarare till ett substantiv och giver då en
parentetisk upplysning om dettas innebörd: »Han sålde gården,
grödan inberäknad» (= i gården var grödan inberäknad). Det
är förkortningar av denna typ, våra grammatiker närmast haft
i åtanke.
I typ 2 hänför sig förkortningen psykologiskt sett till ett i
den överordnade satsen förekommande substantiv, i regel
subjektet, och betecknar en viss för ifrågavarande person eller
sak vid ett bestämt tillfälle framträdande attityd eller egenhet,
som ger situationen dess särprägel. Substantivet blir sålunda
psykologiskt subjekt till satsförkortningen, och en finit sats
kan lätt bildas med detta som subjekt och förkortningen som
del av predikatet: (han hade) händerna i fickorna och mössan
nedtryckt i nacken. Detta framgår tydligt av typexemplen,
i vilka de fristående satsförkortningarna syntaktiskt sett ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
