Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Johan Palmér. Den s. k. fristående satsförkortningen i modern svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
182 johan palmer
handlingen utan på mössans nedtryckta läge. Språkligt sett
framgår detta därav, att man framför »mössan» kan inskjuta ett »med»,
varigenom man ännu starkare poängterar, att substantivet är
huvudord. Uttryck av denna art få därför en nominal prägel,
och de kunna lätt ersättas med en nominal glosa med
bestämning, utan att meningen väsentligt förändras. Det
ovannämnda exemplet kan sålunda lätt upplösas så: »Under
storseglet stod tullvaktmästaren — — — med mössan djupt
nedtryckt i nacken» eller »Under storseglet stod
tullvaktmästaren — — —, han hade mössan djupt nedtryckt i
nacken». Aven om participet står i presens, kan
satsförkortningen utbytas mot ett nominalt uttryck, t. ex. »de stodo
som fiender mot varandra, armarna nedhängande, ansiktena
förbittrade» > »de stodo som fiender mot varandra med
nedhängande armar och förbittrade ansikten». Det är tydligt,
att den predikativa typen av fristående satsförkortning även
till betydelsen intar en ställning mellan den adverbiellt
fristående förkortningen och bestämningar av typen »med
slätkammat hår».
Samma iakttagelse kan göras, då satsförkortningen har
annan byggnad. I den predikativa typen utbytes participet
ofta mot ett adjektiv, t. ex. »armen slak», eller kan
participet vara helt underförstått; typ: »mössan (nedtryckt) i
nacken», »händerna i sidorna», »hatten av». Någon liknande
konstruktion av den adverbiella typen har jag ej funnit, men
ett exempel som »brevbäraren gången, steg jag fram till
fönstret» kan lätt ändras till »brevbäraren ur sikte, steg jag
fram till fönstret», utan att meningen förändras.
Preposi-tionsuttryckets ställning i förhållande till substantivet blir
emellertid ej densamma i de båda typerna. I den sistnämnda uppbär
prepositionsuttrycket psykologiskt sett huvudbegreppet, i den
förra sluter det sig predikativt till substantivet. I ett
exempel som »hon satt där, blek, blicken tom, händerna i knäet»
har givetvis »i knäet» psykologiskt sett samma ställning i
förhållande till »händerna» som »tom» till »blicken».
Gemensamt för båda typerna är sålunda, att de utgöras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
