Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Johan Palmér. Den s. k. fristående satsförkortningen i modern svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den s. k. fristående satsförkortningen i modern svenska i 7 i
av en tvåledad mening och att de båda leden stå i
predika-tivt konnexionsförhållande till varandra, för att använda
NOREENS terminologi. Skillnaden dem emellan är, att i typ
i participet bibehåller sin verbala karaktär, under det att det
i typ 2 har karaktär av adjektiv. De skilja sig härigenom
bestämt från typen »med slätkammat hår», där de båda
leden stå i adjunktivt konnexionsförhållande till varandra och
sålunda tillsamman icke utgöra en mening utan en glosa.
Psykologiskt sett är utvecklingen klar. Satsbildningen står
här under inflytande av två tendenser, en syntetiserande, som
snarast kräver en glosa i nära anslutning till huvudordet, och en
analyserande, som kräver, att de olika delföreställningarna skola
erhålla särskilda språkliga uttryck. Denna tendens leder
konsekvent till den finita satsen. Satsförkortningen intar en
mellanställning mellan dessa båda krav, i det den genom sin
predika-tiva form ger större liv åt föreställningskomplexen och i
någon mån tillgodoser kravet på logisk utförlighet, samtidigt
som den genom sin ordknapphet tillfredsställer syntesens
krav på enhet.
I stilistiskt hänseende skilja sig de båda typerna från
varandra såväl med avseende på det stilistiska värdet som
med hänsyn till deras spridning. Den adverbiella typens
stilvärde kan ej skattas högt. Dess egentliga område är
normalprosan och fackstilarna, och när den någon gång
dyker upp i litterär stil, gör den ett främmande intryck. När
sålunda Stiernhielm kväder om en frossare, att han
»be-prydd med krantzar och blomster / Föres uti stor sXdX,
föregångande trummor och pijpor / Til en faselig ort», tycker
man sig bakom satsförkortningen skönja latinets ablativus
absolutus. I exempel som »detta sagt», »detta gjort», »detta
förrättat, skulle patronen just gå bort och dricka sitt kaffe»
(v. Knorring), »detta överenskommet, skildes vi»
(Flygare-CarlÉn) är förkortningen direkt bildad efter franskans »cela
fait», »cela dit», såsom allmänt är insett. Fullkomligt
omöjligt är numera august Blanches »Skogen en gång
besluten och en mängd tvåstyvrar redan insamlade, gällde det nu
12— 25325. Pedagogisk tidskritt 1925. Häft. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
