Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Johan Palmér. Den s. k. fristående satsförkortningen i modern svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den s. k. fristående satsförkortningen i modern svenska i 7 i
till varann med lugnt fotfäste — ingenting att sörja för
längre alltså, vinden frisk om pannan, skummet salt på
läppen, lugn i hjärtat». Även ett med satsförkortningarna
samordnat adjektiv kan ha samma verkan, t. ex. i följande: »Så
gick han utan mål — — —, med händerna i fickorna, mörk
i hågen, mustascherna pekande nedåt» (NORDENSVAN). Även
på denna väg kommer man emellertid endast fram till den
predikativa typen, men sedan konstruktionen väl uppkommit,
kan den naturligtvis användas även utanför sitt egentliga
område under inflytande av ovan skildrade psykologiska
faktorer och i bestämt stilistiskt syfte.
Detta, att konstruktionen kan ha uppkommit ur rent svenska
förutsättningar, utesluter emellertid ej inverkan utifrån, då
samma konstruktionssätt förekommer i alla de stora
kulturspråken. De inhemska tendenserna kunna med andra ord
ha befruktats av de utländska mönstren. Att gustavianerna
skulle använt dylika konstruktioner, om de icke haft franska
mönster att följa, är knappast troligt. I vad mån även
den moderna prosaanvändningen följt främmande mönster
kan endast avgöras genom en undersökning av
ifrågavarande författares individuella språkbruk. Det är emellertid
frapperande, att de författare, som enligt HylÉN mest
omhulda dessa satsförkortningar, Per Hallström och Hilma
Angered-Strandberg, båda vistats i engelsk språkmiljö
och äro förtrogna men engelskan, det språk, i vilket dessa
konstruktioner kanske bäst smälta samman med språkets
karaktär för övrigt. Att angered-strandberg under sin
långvariga vistelse i Amerika tagit intryck av engelskt
uttryckssätt är helt naturligt. Per Hallströms vistelse i
Amerika var ju ej så långvarig, men han säger själv, att han
»vuxit upp i beundran för engelskt väsen och engelsk
karaktär» och att han »för sin andliga utveckling står i stor skuld
till engelsk kultur». A andra sidan är det givet, att dessa
författare ej skulle så flitigt ha använt dessa konstruktioner,
om de icke hos dem motsvarat ett stilistiskt behov. Även
Henning Berger gynnar den fristående satsförkortningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
