Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - August Johansson. Ett par bidrag till frågan om folkskolans bärkraft som bottenskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om folkskolans bärkraft som bottenskola 197
hänsyn till de mera begåvade barnen, anses som i det
närmaste likvärdig med densamma’. Härmed ger O M ett
synner-nerligen svagt betyg åt A-skolan. Kommer denna i stort
sett inte längre än B i-skolan, där klasserna läsa
tillsammans två och två, och inte så synnerligen mycket längre
än B 2-skolan, där klasserna i—2 läsa tillsammans och
klasserna 3—6 tillsammans — då står det verkligen klent
till.»
Med anledning härav uppger Svensk Läraretidning (d. 3
dec. 1924), att det från Ö M citerade omdömet stöder sig
på en »samlad erfarenhet, som varje med
folkundervisningen förtrogen sakkunnig torde kunna i det hela bekräfta»,
och söker förklaringen i »de verksamma metoder, som efter
hand utbildats för undervisningens lämpliga bedrivande
inom B-skolorna. Visserligen ställa dessa metoder rätt stora
krav på lärarens arbetskraft, men i gengäld verka de så
mycket mera främjande på lärjungarnas självverksamhet i
olika riktningar samt leda på grund härav verkligen till ett
oväntat gott resultat, för så vitt det ej är fråga om det allra
svagaste lärjungematerialet.»
Mot bakgrunden av dessa yttranden har det sitt stora
intresse att ta kännedom om det livliga meningsutbyte
angående skolformerna B 1 och B 2, som alltsedan hösten
1924 pågått mellan en mångfald författare i samma tidnings
spalter. När jag skriver detta, har jag inte till hands någon
obruten serie av tidningens nummer fr. o. m. den tid, då
diskussionen började, och kan därför inte garantera, att inte
möjligen någon uppsats i ämnet gått mig förbi. Jag har
emellertid för tiden fr. o. m. d. 15 okt. 1924 t. o. m. d. 2 sept.
1925 funnit inte mindre än 40 sådana uppsatser av 26 olika
författare. Och inte bara dessa siffror utan också den ivriga
ton, i vilken en stor del av uppsatserna äro skrivna, visar,
att här upprullats ett ämne, som varit i hög grad ägnat att
väcka lärarkårens intresse — inte underligt, då det här är
fråga om skolformer, i vilka mer än tredjedelen av landets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
