Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - August Johansson. Ett par bidrag till frågan om folkskolans bärkraft som bottenskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oo
august johansson
barn får sin undervisning1, men som i den pedagogiska
diskussionen blivit i hög grad bortskymda av A-skolan. En av
författarna utropar t. o. m. (d. 25 febr.): »Äntligen kan man
säga, att en aktuell fråga inom vår svenska folkskola förts
fram på dagordningen, nämligen den om B 2-formens
problem.»
Hur ställa sig nu dessa författare till frågan om
arbetsresultatet inom skolorna av typerna A, Bi och B 2? Det
faller genast i ögonen, att de i detta avseende ingalunda
företräda någon enhetlig mening. Det finns bland dem
sådana, som ha ungefär samma mening, som tidigare citerats
från O M och i skärpt form från tidningens redaktion.
En säger (d. 18 mars): »Det bör stå klart för alla och en
var, att skolarbetets resultat framför allt bero på den, som
sitter i katedern; det betyder vida mindre, om det över
ingångsdörren står A eller Bi eller B 2». Naturligtvis ligger
det en stor sanning i detta yttrande; men det är inte hela
sanningen. Den jämförelse, som någonting betyder, gäller
inte en A-skola med sämre lärare och en B-skola med bättre
lärare, utan den gäller en A-, en B 1- och en B 2-skola, som
arbeta under i huvudsak lika förhållanden, bl. a. i fråga om
lärardugligheten. Insikten om denna grundbetingelse för allt
vad jämförelse heter ligger tydligen bakom en hel del av
inläggen och uttalas också direkt i vissa av dem. Så säger
en förf. (d. 11 febr ), visserligen utan att nämna lärarkvaliteten:
»Skall frågan komma på rätt bog, måste frågeställningen
vara denna: Om en A-skola och en B 2-skola arbeta under
samma yttre betingelser med avseende på barnantal,
skolgång, undervisningsmateriell o. s. v., kan då B 2-skolan uppnå
ett resultat någorlunda jämförligt med A-skolans?»
Omedelbart efter denna hyfsning av problemet fortsätter förf.: »Jag
är fullt och fast övertygad om att man på denna fråga kan
1 Enligt meddelande från skolöverstyrelsens statistiska avdelning
funnos d. 30 juni 1923 i rikets folkskolor (incl. de två »småskole»-klasserna)
700,467 lärjungar, därav 259,983 i A-skolor och 260,128 i B-skolor, varav
82,162 i klasserna 3—6 av B 2-skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
