Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ivar Belanner. Några omstridda satsdelar - IV. »Något gott» - Anmälningar och recensioner - J. Nordlander. Hilding Celander och Jeanna Oterdahl, Saga och Sanning, del V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner 2 i i
2 i i
fullständigat av vad som följer, och vad som uttryckes
genom indir. pred. är ingalunda resultatet av den av verbet
utmärkta handlingen. I ’han kände marken skaka’, ’han såg
mannen hängd [i sv. = hängas]’ ha verben ’kände’ och ’såg’
i sig själva full mening och beskriva fullständigt den
handling, som vi tillägga predikatet, och ’skaka’ och ’hängd’
utmärka ingenting, som är resultatet av ’kännandet’ och
’seendet’. Men om vi säga ’han gjorde mannen arg’, ’han slog
mannen död’, ’han målade huset vitt’, beskriva verben
’gjorde’, ’slog’, ’målade’ ej av sig själva till fullo den
handling, som tillägges predikatet, och ’ond’, ’död’, ’vitt’ utmärka,
vad som är resultatet av ’görandet’, ’slåendet’ och
’målandet’. I ’han fann mannen död’ är ’död’ icke obj. pr.-fylln.
(complément) till ’fann’, emedan mannens ’döda tillstånd’
ingalunda är resultatet av ’finnandet’; men i ’han slog mannen
död’ är ’död’ komplement till slog, emedan mannens döda
tillstånd är resultatet av slåendet. I somliga fall har
komplementet bildat en bestämd sammansättning med verbet,
såsom i ’vitmåla’. I tyskan är detta rätt vanligt, såsom i
’gutmachen’, ’vollbringen’, ’todschlagen’.»
(Forts.)
Anmälningar och recensioner.
Hilding Celander och Jeanna Oterdahl, Saga och Sanning.
Del V. Alb. Bonnier. 1925.
Av de utkomna fem delarna av denna läsebok ger
anmälaren priset åt denna. Här finnas först och främst många
läsestycken på vers och prosa, som äro gamla och välkända från
äldre läseböcker, och dem ser man med nöje bjudas det
uppväxande släktet; men även de många nya prosastyckena
försvara gott sin plats. Som ett prov på isländska sagor meddelas
»Torsten Stavhuggs saga». Anmälaren, som ej kan erinra sig
att tidigare ha sett detta stycke i en svensk läsebok, finner valet
mycket lyckligt. »En svensk domkyrka och hur den bygdes»
(av Axel I,. Romdahl) skall säkert ock läsas med intresse dels
för innehållets skull och dels för det klara och livliga
framställningssättet. Detsamma gäller ock om Sven Hedins skildring av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
