Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. A. Uddholm, Lärobok i matematik - Emil Solander. S. E. Ohlon, Lärobok i fysik, IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner
2 i i
längdenhet och höjd h längdenheter, är h ytenheter», uppdelad
i 3 fall, allteftersom h är ett helt tal, ett brutet tal eller ett
irrationellt tal; sista fallets bevis tryckt med fin stil. Därpå fås
i sats 2 uttryck för en parallellograms yta. Gången i
bevisföringen närmar sig på detta sätt tämligen den euklideiska
(parallellogrammer med samma höjd förhålla sig som baserna, etc ),
men blir nog på detta sätt mera åskådlig och ger direkt den
viktigaste användningen: ytmätningen. — Stereometrin torde för
realskoliters behov vara för vidlyftig, delvis också för svårfattlig.
Sid. 79 säges: »Alltefter basytans beskaffenhet säges pyramiden
vara 3-sidig, 4-sidig, 5-sidig o s. v. eller triangulär, kvadratisk,
rektangulär o. s. v.» Det förra hänför sig till sidoytornas antal.
Saken är riktigt framställd i fråga om prismat. — Fig. 34 (sid. 86)
är feltecknad.
Boken avslutas med ett tillägg: Provräkningsuppgifter, givna
i realskolexamen v. t. 1920 t. o. m. v. t. 1925.
E. S.
S. E. Ohlon: Lärobok i fysik IV, Vågrörelselära, akustik
OCh optik. (Stockholm, P. A. N. & S.; 136 sid.; kart. 3,30.)
Det inledande kapitlet om svängningsrörelse och vågrörelse
är i allmänhet, som sig bör, enkelt och lättfattligt framställt.
Påståendet att »en kropp alltid råkar i svängningsrörelse, om
den rubbas ur jämviktsläget och det då framträder en kraft, som
strävar att driva kroppen tillbaka till jämviktsläget», är väl något
för generellt. Om en sfär får rulla i en sfärisk skål, torde denna
rörelse knappast betraktas som en svängningsrörelse. Den saken
är dock tämligen indifferent; ett påstående, som givetvis är för
omfattande och lätt vållande missförstånd är däremot det (sid. 29),
att »varje avspärrad luftmassa, som ej är alltför stor, ger
reson-nans för blott en enda bestämd ton». Hur skulle man då kunna
få fram övertoner i en sluten orgelpipa? Att Helmholtz’
reson-natorer blott ge en grundton, beror väl på deras sfäriska form.
Den stundom använda cylinderformen är ej lika lämplig. —
Sid. 31 ett mindre lämpligt uttryck: »Strängarna belastas olika
starkt med dynamometrar». Meningen är väl, som fig. anger,
att spänningen kan mätas med dynamometer. — Sid. 45
om-nämnes, att man genom andra försök kan övertyga sig om,
att infallsvinkeln och reflexionsvinkeln ligga i samma plan. Den
saken tycks mig höra med till nyss skildrade försöksserie. —
Substantivet diffusion för diffus reflexion å denna och följ. sid.
förefaller mindre lämpligt. — En viktig praktisk användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
