Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Åke W:son Munthe. Svar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 68
anmälningar och recensioner 2 i i
slagit, att uttrycket skulle översättas med ’fyra anor’ utan blott,
som ’den objektive’ lätt kan konstatera, vågat ge den riktiga
förklaringen av detta uttryck i st. f. S:s alldeles oriktiga. F. ö.
är begreppet ’fyra anor’ visst inte ’okänt’, utan tvärt om väl
bekant inom genealogien: på många håll fordrades i äldre tid
för vissa förmåners erhållande bevis just om dess fyra anors
adel — därav sedan den föreliggande betydelsen ’fullgod1 e. d.
Min anmärkning till användningen av sp. ’diabio’ är
fortfarande lika riktig som S2:s översättning ’en tusan så fin fest’ i
detta sammanhang är oriktig.
Att det, som S2 säger, är självklart, att sv. ’rock’ måste
betyda ’kavaj’, när det föregås av ’väst’, förefaller nog dem, som
ej äro från det sydligaste Sverige (är månne "den objektive’
det?) något kuriöst. Men NS är väl ändå avsedd att användas
även utom den landsändan?
Jag nödgas fortfarande hålla på, att garbanzos, som jag ätit
dagligen 1 ett års tid, äro gula trots oraklet T. Det är lite
fatalt, att S skall rätta just denna riktiga uppgift hos N, då han
låter så mycket annat passera, där rättelse kunnat vara påkallad.
Men då T sålunda säger grå, där N säger gula, hade det väl
varit skäl undersöka saken lite närmare. S2 frågar nu, hur en
icke-biolog skall få reda på, att dessa ärter verkligen äro gula.
Ja, säg det! Ett sätt är autopsi; ett annat vore kanske att fråga
någon ärtkunnig biolog eller t. o. 111. att titta i någon sådan
botanisk uppslagsbok, som S2 använt för sin långrandiga
utredning längre ned om ’smultronträdet’, där bl. mycket annat den
för både objektiva och subjektiva läsare synnerligen värdefulla
upplysningen lämnas, att dekokten på bladen användes mot
diarré. Kanske dock hela denna harang skall föreställa ett litet
skämt? I alla fall heter den däri nämnda mjölonbusken inte
Arctyostaphylos utan Arctostaphylos.
Jag undrar, om ’den objektive’, ifall han nu inte använder
ordet ’fajans’, skulle kalla vårt vanliga hyggliga vardagsporslin
(sp. loza) för ’sämre porslin’? Skulle han inte helt enkelt säga
’porslin’? Och månne han inte med ’sämre porslin’skulle mena
mycket grovt sådant eller kanske s. k. utskott? Och tycker han
inte, att den riktiga förklaringen av sp. loza, även om det står
i en aldrig så litterär text, är ’(oäkta) porslin’?
Beträffande especies slår S2 väldeliga i sina lexika (t. o. m.
Diet. gen.) och slutar sin något intrasslade utredning med ’att
betydelsen varor åtminstone inte ovedersägligen stödes av N:s
(läs: Pardo Bazåns) omstridda passus’. Verkligen inte? I
texten står dock: lmetdlico y especies; metålico betyder endast och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
