- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioförsta årgången. 1925 /
258

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Elsa Carlsson. Modersmålslärarnas hemarbete - Hugo Styff. Accentbeteckningen i några engelska läroböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258

elsa carlsson

måste man ständigt sitta på spänn. Där lura nya, obekanta
forsåt på varenda rad, och den sista uppsatsen tar i regel
lika lång tid som den första, proportionellt till rättelsernas
mängd och sidoantalet. Jag har för min del hellre tre tyska
skrivlag än ett svenskt med samma elevantal. Tiden blir
ungefär densamma, men det tar mindre på krafterna att rätta
språkstilar.1

Vill man ej låta icke modersmålslärare undervisa i svenska,
så behövs det flera lärare med modersmål bland sina ämnen.
Det skulle vara en olycka, ej minst för modersmålet självt,
om man lade all modersmålsundervisning pä de speciella
modersmålslärare, som nu finnas. Även modersmålsläraren
bör ha tid till fortbildning, ty det är inte småsaker, som
fordras av honom. Han skall ha fantasi, stilkänsla, logisk
skärpa och psykologisk blick, och dessutom bör han ej vara
alltför bakom i något av de fack, inom vilka uppsatsämnen
kunna ges. Allra minst bör han ligga i träde i studiet av
sitt eget språk. Han längtar att läska sin själ vid
litteraturens källsprång, men långa tider är hans enda läsning den
litteratur, som lärjungarnas uppsatser representera. Jag tror
vi få ge oss ut med Diogenes’ lykta och leta efter en
modersmålslärare, som på samma gång han samvetsgrant
sköter 2—3 uppsatslag i stora klasser även orkar med att
vara människa.

Accentbeteckningen i några engelska läroböcker.

Av Hugo Styff.

Ett ur pedagogisk synpunkt beklagligt faktum är att
olika fonetiska alfabet användas i läroböckerna. Vad be-

1 I detta sammanhang vill jag nämna, att jag i denna artikel ej talar

i egen sak. Jag har själv endast ett uppsatslag samt två tyska skrivlag.
Vid den komm, mellanskola, där jag är anställd, göres avdrag i
tjänstgöringen av en timme för uppsatslag och 2/3 timme för språkskrivningslag,

vilket ju är ett steg i rätt riktning, fastän avdraget för språkskrivningslag

borde förhålla sig till avdraget för uppsatslag som 1 till 3, ej som 2 till 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:52:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1925/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free