Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Elof Gertz. Alf Ahlberg, Lärobok i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner 2 i i
3 i 5
allmän filosofisk skolning, icke minst därför, att förf. utan
bifogad förklaring använder sig av termer, som äro rena arabiskan
för nybörjare. Det torde t. ex. vara lönlöst att ens försöka
förklara för en nybörjare vad som menas med metafysisk hypotes.
Placeringen av detta kapitel som nr 2 förefaller så mycket
egendomligare som förf. på sid. 10 skriver: »Om psykologien skulle
börja med att bestämma ’själens väsen’ för att därur härleda de
själsliga företeelsernas beskaffenhet och sammanhang, så skulle
den gå lika oriktigt tillväga som fysiken, ifall denna började
med att bestämma materiens väsen för att därur härleda de
materiella företeelsernas beskaffenhet. All erfarenhetsvetenskap
måste gå från det givna till dess förutsättningar, icke tvärtom.
Och psykologien är en erfarenhetsvetenskap.» Efter detta tydliga
direktiv skulle det ha varit välbetänkt, om förf. hade satt detta
kapitel i slutet av boken; men även om så hade varit fallet, så
fruktar jag, att förståelsen av denna filosofiska framställning ändock
skulle bli mycket bristfällig.
På nervsystemets fysiologi, upptagande halva sidan 12, gjorde
en nybörjare mig frågan, varför livsprocesserna kunde fortgå,
fastän hjärnans verksamhet upphört. I rättvisans intresse svarade
jag, att det beror på att de för livets bestånd nödvändiga
processerna regleras från förlängda märgen, och att förf. till boken
icke räknar förlängda märgen till hjärnan. När nybörjaren
vidare läser om »de yttre retningarna» och »en själslig reaktion»,
så önskade han gärna en förklaring och exemplifiering av dessa
termer. I hela boken vimlar det f. ö. av termer, som inte äro
förklarade och som alltså inte kunna bidraga till att grundlägga
någon sann kunskap. På sid. 22 skriver förf., att sinnesorganen
äro anpassningsorgan. Vi föreställa oss, att det skulle vara en
ganska enkel sak för förf. att genom några exempel klargöra för
den oinvigde läsaren begreppet anpassning, så att han hade fått
någon aning om, huruledes sinnesorganen på grund av
olikartade yttre inflytelser så småningom utdifferentierats. Begreppet
retning av sinnesorganen är heller inte tillfredsställande förklarat.
Detsamma gäller om »sinnescentra», vilket ord förf. lämpligen
kunnat införa på sid. 12. Som termen nu står, forbindes den
antingen med mycket dimmiga föreställningar eller också med
inga alls. Ytterligare exempel på sådana här fall äro:
reaktionsapparater sid. 25, övergripande medvetande s. 31, system av
förmedvetna akter s. 33, assimilation s. 38 (först på s. 43 finner
en uppmärksam läsare, att ordet betyder sammansmältning; dock
finner han på s. 55 Anm., att sammansmältning och assimilation
kanske inte är samma sak. Långt ifrån att befästa betydelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
