Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Elof Gertz. Alf Ahlberg, Lärobok i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 68
anmälningar och recensioner 2 i i
under sådana förhållanden får man väl ej, såsom på sid. 46,
utan vidare i en punkt, som ej hänvisar till någon inskränkning,
framställa saken så, att när en åskådning assimileras med en
minnesbild, så uppkommer en synvilla. Förf. har inte med
tillbörlig klarhet och reda framlagt, att det är assimilationen med
riktiga och oriktiga föreställningar, som leder till å ena sidan
den riktiga uppfattningen och tolkningen och å andra sidan till
den oriktiga eller sinnesvillan. Anmärkas bör även, att förf. här
använder termen synvilla i betydelsen oriktig uppfattning i
allmänhet. Om så icke är förhållandet, varför använder förf. på
sid. 47 termen sinnesw\Wox} Nybörjaren kan få den uppfattningen,
att sinnesvilla är detsamma som synvilla, och det är väl inte
förf:s mening.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att man i en
elementär lärobok icke bör hur som helst använda olika namn på
samma sak utan att för säkerhets skull göra förståelsen möjlig;
sålunda t. ex. på sid. 50 akustisk och auditiv föreställningstyp,
sid. 91 sensation — organförnimmelse — följdsensation allt i ett
stycke; varför inte bestämma sig för en term och sedan använda
den. Större klarhet skulle man f. ö. önska vid framställningen
av föreställningstyperna. Beträffande den motoriska typen får
läsaren faktiskt sluta sig till vad som menas härmed. Och dock
hade det ju varit så enkelt att direkt sätta ut: »detta är den
motoriska komponenten». Tryckfelet »opponenten» är högeligen
vanställande.
Kapitlet om tänkandet (sid. 62—67) är dels alltför allmänt
resonerande och dels i alltför kännbar saknad av förklarande
exempel. Visserligen ha vi särskilda läroböcker i logik, men
det skulle, med kännedom om förf:s filosofiska skolning, ej synas
mig annat än välbetänkt, om förf. här hade inryckt ett litet
omsorgsfullt utarbetat kapitel om logikens elementer, i stället för
att, såsom här blivit fallet, så där i förbigående vifta litet med
sådana termer som individuell föreställning,
individualföreställ-ning, enskild konkret föreställning, allmänföreställning och
abstrakt allmänföreställning, begrepp och abstrakta begrepp.
Behållningen av detta kapitel torde i alla händelser ej bli sådan
som förf. tänkt sig.
Detaljgranskningen skall jag ej föra längre. Det anförda
torde vara nog. Den senare hälften av boken behandlar känslan
och viljan och i det stora hela synes förf. lyckligare i sin
framställning här. Endast ett par småsaker skall jag med några ord
dröja vid. I början av boken händer det flera gånger, att förf.
bryter av framställningen med orden: »Till denna fråga skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
