Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Ossian Dahlgren. Kurt Falck, Lärobok i botanik för gymnasier och folkskoleseminarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 68
anmälningar och recensioner 2 i i
fikonets köttiga infloréscensaxel för »blombotten». Det är onödigt
att särskilt framhålla, att bladen på hösten tömmas på stärkelse
(s. 29). I regel är ju ett blad utan stärkelse var morgon. Å
sidan 34 talas om »näringsk/zoppar» hos en Cecropia-ait. Det är
ett tryckfel i stället för kroppar. Tillandsia usneoides torde
vanligare kallas »spansk mossa» och ej »Louisianamossa».
Avdelningen systematik upptager endast 83 sidor.
Uppställningen börjar med bakterier och slutar med fanerogamerna,
närmare bestämt med monocotyledonerna. En sådan i
vetenskapliga verk numera vanlig anordning har ju sina stora fördelar.
Lärjungen går från det enkla till det mera komplicerade och får
därigenom en starkare känsla av det organiska livets utveckling
till allt högre former. Särskilt vid behandlingen av arkegoniater
och gymnospermer äro fördelarna av en sådan ordning alldeles
uppenbara. Men å andra sidan står just vid läsårets början ett
rikligt material till buds för undersökning av angiospermerna,
vilket nog bör utnyttjas vid genomgången av deras systematik.
Varje lärare kan dock lätt disponera kursplanen allt efter
omständigheterna.
Den systematiska avdelningen inledes med en kortfattad
presentation av växtrikets huvudgrupper. De givna definitionerna
bliva naturligtvis ganska vaga, då högst väsentliga karaktärer
måste utelämnas, innan respektive grupper ännu genomgåtts. —
I stället för de schematiska och obenämnda figurerna å sid. 45,
hade det nog varit roligare för eleverna att få se några bestämda
bakterietyper avbildade. Läsaren torde ha svårt att fullt inse
vad författaren vill åskådliggöra med sin fig. 55 b, som skall
återgiva olika slag av sporbildning. Några ord om lysbakterier,
pa-togena bakterier, sterilisering och kulturmetoder kunde gärna ha
medtagits. — Diatomaceerna borde lämpligen ha fått bilda en
egen huvudgrupp och ej inordnats under brunalgerna. — Den
mångformiga svampgruppen har behandlats på ett ganska lyckat
sätt. Författaren avstår resolut ifrån att ordna de behandlade
typerna efter strikt systematiska synpunkter, utan av pedagogiska
skäl omtalar han dem i stället under följande rubriker: Stora
svampformer, parasitsvampar, mögelsvampar och jästsvampar.
Som ett appendix kommer sedan en summarisk översikt av
systematiken. På tal om krusbärsmjöldaggen (s. 68) kunde gärna ha
rekommenderats några bestämda fungicida medel i stället för
»lämpliga desinfekterande vätskor». Kan författaren stå för
uttalandet (s. 74): »I människans hushållning ha lavarna vanligen
mindre användning än de förtjäna»? — På avdelningen
orm-bunksväxter saknar man tyvärr några vackra bilder av prothal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
