Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Elsa Carlsson. Några synpunkter på mellanskoleproblemet - Folkskolan som bottenskola för mellanskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 elsa carlsson
tänjt studiearbete. I en mellanskola som Stockholms, där
man vid elevernas övergång till mellanskolan har tillfälle till
en grundlig gallring, har man dock ej någon vidare olägenhet
av folkskolans ojämna elevmaterial. Annat är förhållandet
med skolor, där ingen eller en obetydlig gallring sker.
Undervisningsrådet Johansson kritiserar
överstyrelsemajoritetens värdesättning av B:skolans arbetsresultat såsom ungefär
likvärdigt med A:skolans och framhåller, att denna
värdesättning skulle vara ett dåligt betyg åt A:skolan. Jag tror
för min del, att förklaringen till det ungefär likvärdiga
resultatet ej ligger däri, att B:skolan är lika bra som A:skolan,
utan däri, att dess elevmaterial är bättre. A:skolan har i
regel stadsbarn, företrädesvis industriarbetarbarn, B:skolan
har väl mestadels lantbarn. Enligt min erfarenhet från
folkskolan och mellanskolan äro där de begåvade lantbarnen i
stort sett de bästa intelligenserna, och det är ganska naturligt,
att sä är. Inga andra kroppsarbetare ha tillfälle till ett så
rikt, själsutvecklande arbetsliv som bönderna, inga andra ha
en verksamhet, som måste omspänna så många skilda grenar
av mänsklig verksamhet Bonden är ej endast en kugg i
hjulet som industriarbetaren; han är hela hjulet. Jag har
som elever haft bondpojkar från halvtidsläsande skolor, vilka
pä kort tid fyllt ut luckorna i sina kunskaper och gått långt
förbi sina klasskamrater. Månne det ej i viss grad kan vara
erfarenhet om duktiga bondbarn från halvtidsläsande skolor
— en erfarenhet, vars orsaker man dock ej klargjort för sig
— som kommit de kommunala folkskolförbunden att se så
kärligt på varannandagsläsningen. I en av
mellanskoleklas-serna i Stockholm gjorde jag ett år den intressanta
upptäckten, att så gott som alla eleverna voro lantbarn i andra
eller tredje led. Det skulle säkert vara lärorikt att göra
närmare efterforskningar på detta område. Mina klasser i
Stockholm ha som helhet varit de duktigaste jag haft, men
detta har berott på den starka gallringen. Intelligensens
medelnivå bland Stockholms folkskolebarn tror jag är betydligt
lägre än bland såväl lantbarnen som småstädernas barn, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
