Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Elsa Carlsson. Några synpunkter på mellanskoleproblemet - Mellanskollinjens sociala företräden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några synpunkter på mellans koleproblem et
2q9
särskilt de stora städernas, äro relativt demokratiska, d. v. s.
i det avseendet, att där går en stor procent fattiga föräldrars
barn; vissa komm, mellanskolor — där ej läroverk finnas -—
äro ej särskilt demokratiska. Bidraga ej dessa överlöpare
från de båda lägren att sudda ut de motsättningar, som
faktiskt finnas, men som ej komma till sin rätt i en
sammanfattande statistik? I denna statistik har mellanskolan i
Stockholm med sitt stora elevantal kommit med, men i en del
annan statistik, över arbetsresultat o. d., tyckes den stå
utanför. Just här borde den icke vara med. Mellanskolan och
läroverken i Stockholm äro angående lärjungerekryteringen
ej jämförbara, emedan mellanskolan är för ung och för litet
känd. Eleverna i de högsta klasserna i realskolan hade, då
statistiken gjordes, sökt in där, innan mellanskolan ens börjat
sin första klass. Säkert ha många föräldrar även till
folkskolbarn ännu ej reda på vår skolas existens, inhyseshjon
som den är hos folkskolan. Vi ha många bevis på, att
allmänhet och press betrakta vår skola som en del av
folkskolan. Dessutom ha säkert många av de fattigare
föräldrarna, som vetat om vår skolas tillvaro och sålunda haft
möjlighet till ett val, av social ambition sänt sina barn till
läroverk. Det har liksom höjt hela familjens sociala anseende,
att barnen gått i läroverk och där blivit kamrater med
överklassens barn. Mellanskoluppkomlingen har haft för mycket
smak av folkskola för att verka lockande, i synnerhet när
den såsom i Stockholm har samröre med denna skola i samma
lokaler och på lekplanerna. Det är överklassens barn i
läroverken, som i allmänhetens ögon ge dem karaktären av »fina
skolor», även om den övervägande procenten i skolan är
fattiga barn. Det är de högre klassernas barn, som ange
tonen — antalet betyder här ej så mycket — och de barn,
som komma från folkskolan, tillägna sig snart samma
överlägsna syn på sin förra skola, sina förra lärare och kamrater,
som skolans tongivande element från början ha på allt vad
folkskola heter. På samma gång det är närvaron av fina
barn i läroverken, som ger dem överklasskaraktär, så är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
