Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Elsa Carlsson. Några synpunkter på mellanskoleproblemet - Mellanskollinjens sociala företräden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
elsa carlsson
frånvaron av dessa barn, som gör mellanskolan tilll
underklass-skola. Det är mig en gåta, att denna psykologiska
fråga har kunnat diskuteras främst med tillhjälp av statistiska
siffror.
Om läroverken skulle vara lika demokratiska som
mellanskolorna, med vad rätt har man då klagat över, att de
senare locka in på studievägen barn ur sådana samhällsskikt,
där man anser, att kroppsarbetare främst böra rekryteras?
Denna förebråelse få vi mellanskollärare ofta höra.
För min del anser jag i motsats till undervisningsrådet
Johansson, att mellanskolformens största betydelse i en
framtid skulle ligga i dess klassutjämnande insats. Den som spårat
»de två nationernas» strid även mellan olika skolarter, kan
ej utan vidare avfärda dessa mellanskollinjens företräden.
Torsten Fogelquist mottog skolkommissionens förslag med en
temperamentsfull artikel, benämnd, tror jag, Kalvar och getter,
där han talar om barnens och ungdomens klass-strider, om
striden mellan läroverkspojkar och folkskolpojkar, mellan
gymnasister och gesäller. Den striden är ännu ej avblåst,
även om stenarnas och knytnävarnas argument ej äro sä
vanliga som förr. Även skolornas lärare vidmakthålla spänningen.
Det är ett allas krig mot alla, ofta efter den primitiva
synpunkten: »mina barn och andras ungar».
Många motståndare till folkskolan som bottenskola
framhålla, att vi redan nu ha en treårig grundskola, och att en
omorganisation med ett eller ett par års senare övergång till
högre teoretisk skola skulle ha föga betydelse, varken ur
social synpunkt eller ur den synpunkten, att den ger tillfälle
till senare val av studiebana. Härtill vill jag invända: Den
3^åriga bottenskolan har ej officiell karaktär, är ej en verklig
underbyggnad, på vilken läroverket vilar, utan endast en
grundsten bland många andra. Undervisningsrådet Johansson
säger i annat sammanhang, att föräldrar till folkskolbarn ofta
ej ha reda på rätta tidpunkten för övergång till läroverken.
Detta är betecknande. En bottenskola så i skymundan kan
ej ha stor betydelse för brytande av folkskolans isolering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
