Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Elsa Carlsson. Några synpunkter på mellanskoleproblemet - Komm. mellanskolan som samskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 elsa carlsson
stor procent av pojkarna falla igenom vid inträdesproven till
mellanskolan. Redan i första klassen i mellanskolan, där
flickorna dock fortfarande ha starkare fart i utvecklingen,
rycka gossarna upp sig, ej endast med avseende på
arbetsresultatet utan också i ordning och uppträdande. Jag tror,
att detta till en del beror på exempel från flickorna. I tredje
och fjärde klassen inträder för flickorna genom den tidigare
puberteten ett slags avvaktan i utvecklingen eller snarare en
utveckling på bredden och djupet, vilken verkar som ett
stillastående. Under denna period gå pojkarna, som då i
regel utvecklas mycket hastigt, om också ojämnt och
språngvis, ofta förbi flickorna i skolarbetet. Ett år företogs i
Stockholms mellanskola just med anledning av pojkarnas senare
utveckling intagning av gossar på lägre poäng, men detta
väckte opposition bland folkskollärarinnorna. Studerar man
intagningsjournalerna, skall man finna, vilket onaturligt
manfall det varit bland gossarna.
I detta sammanhang kan jag ej underlåta att framlägga
ytterligare några synpunkter pä samskoleproblemet. Genom
20-årig erfarenhet om samskola har jag kommit till en fast
övertygelse om dess fördelar. Särskilt på folkskolestadiet.
Däremot är det helt säkert mindre lämpligt att i
pubertetsåldern sammanföra gossar och flickor, som förut ej haft
samundervisning. (Vid mellanskolorna i Stockholm ha eleverna
dock förut gått i samma skola och haft samma lekplatser,
även om de gått i olika klasser. Förut har jag framhållit,
att det varit ännu bättre, om de även gått i samma klasser.)
Jag undrar, om ej de tråkiga erfarenheterna från samskola
— om vilka jag för min del vet mycket litet — härröra från
fall, där gossar och flickor förut gått i särskola men av en
eller annan anledning, kuggning eller dylikt, kommit in i en
samskola vid 14—15 års åldern eller senare. Detta är säkert
olyckligt. Den av dem oprövade samundervisningen får då lätt
över sig en kittlande lockelse, som kanske kan bli ödesdiger.
Är ej intagning av elever vid högre ålder relativt vanlig vid
en del privata samskolor? Månne det inte också är dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
