Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ivar Belanner. Strövtåg i Svenska Akademiens ordlista. III. Verbalabstrakter på -(n)ing av verb på -ra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAR BELANNER
av- (be-, ned-) skäring o. -skärning, förskäring 1. -skärning;
slirning; snörning: av- (hop-, till-, åt-) snöring o. -sriörning;
styrning: utstyrning (två bet.?); vir ning.
Verben på -era bilda verbalabstrakt pä -ing, antingen
de äro enkla eller sammansatta: (några ex.) bokstavering;
bomb ar de ring; (av) lev ere ring; polering; polleltering; utpostering
[postering är nog endast konkret); (ut)radering (radering äv.
konkret); ransonering; stoff er in g. De på -rra ha -ning, t. ex.
pnrrning; spärrning; surrning.
Av många här ovan nämnda verb kunna säkerligen flera
sammansättningar bildas, än som upptagas i SAOL. Om
man då skall använda en form på -ing eller ning, torde, att
döma av de redan givna exemplen, vara likgiltigt.
I ordlistans framställningssätt är det en sak, som jag
oaktat mycket funderande hittills ej kunnat riktigt förstå.
Den gäller icke blott den här ovan behandlade frågan utan
i allmänhet varianter vid flera ordklasser. Vad är egentligen
skillnaden på o/. och äv.? Några exempel skola visa, vad
jag menar: avfyring o. -fyrning; förskäring 1. förskärning;
parasoll (-en o. -et); pli (-en 1. -n, äv. -et 1. -t); pollare (-en,
äv. -n); prisma (-at 1. -an); [i pl. alltid t. ex.] porträtt (-et;
pl. 1. -er); dessert 1. °dessär; materia 1, ~e; dregel äv.
°drä-gel; morra, äv. murr a (med tecknet ° menas, »att
ifrågavarande stavningsvariant har sin grund i vacklande uttal»).
Detta o. uppträder likväl sällan utom vid verb, som äro
såväl träns, som inträns., t. ex. rimma, i. o. t.; spara, t. o. i.; den
senare ordningen synes vara vanligast, vadan den förra måste ha
någon särskild betydelse, antagligen, att intr. är mest brukligt.
Om jag skulle vara tvungen att säga min mening härom,
skulle den bli, att o. och /. äro likvärdiga (varför jag ej
begriper, att i somliga fall det förra användes, i andra det
senare), men att äv. utmärker, att den formen icke är den
bästa, fastän den finns och kan gillas.
Det skulle vara intressant att få höra, vad någon av
ordlistans redaktörer eller av akad:s ledamöter har att säga
i denna fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
