Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Bernhard Risberg. Kring den moderna svenska hexametern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING DEN MODERNA SVENSKA HEXAMETERN 1 25
1 25
Och för det andra blir genom trokeernas bannlysande en
huvudmassa av språket oanvändbar. Även Homeros tillät sig
beträffande ord, som annars ej kunde inpassas i hexametern, och även
eljest att använda tribrackyer (versfötter av 3 korta stavelser)
i st. f. daktyler, vilket är alldeles jämförligt med spondéernas
ersättande med trokéer hos oss.
Jag skall emellertid här ej vidare uppta utrymmet med
utvecklande av principiella synpunkter, utan skall i stället i
enlighet med H:s eget uppslag (Hymner s. 13), lämna en kort
historisk-statistisk framställning av trokéens förekomst i den
moderna svenska hexametern. Det skall därvid visa sig, att det
icke blott är hos »andra eller tredje klassens diktare» eller
»andefattiga (?!) klåpare», som trokéerna förekomma som en
»regelbunden ingrediens i versen», utan hos alla våra framstående
hexameterdiktare och — mirabile dictu — hos H. själv.
*
De äldre teoretiska framställningarna av hexameterns teknik
ha mest rört det prosodiska värdet av orden i vårt språk och
deras metriska inpassning i versen. Adlerbeth, som kan
betraktas som den moderna svenska hexameterns förste både
teoretiker och praktiker, har dock i företalet till sin
Eneidöver-sättning (1804) även gått in på trokéens användning i hexametern.
Sina åsikter härom har han troligen i huvudsak stött på tysk
praxis, särskilt företrädd av Voss och möjligen Goethe, vars
Hermann und Dorothea utkom 1797.
Adlerbeth säger nu härom, att de moderna författarna utom
daktyler och spondéer även använt trokéer, och »detta har»,
skriver han, »efter många stora kännares omdöme snarare ökat
än minskat versloppets behag». I en not tillägger han, att
»trokeens bruk i den moderna hexametern är oundvikligt, i fall
ej ett stört antal ord skola bli oanvändbara» t. ex. Överila,
oförenlig.
Regnér, på sin tid likaledes ansedd som framstående metrisk
auktoritet, har i sina Vitterhetsnöjen I (1814) även en
prosodisk-metrisk avhandling, där det heter, att »trokéen måste betraktas
som ett ersättningsmedel för den spondeiska versfoten», dels om
den består av två ord utan inbördes samband, dels genom
konsonanthopning, dels slutligen i sammansatta ord som
hämndedagen, varvid den förra sammansättningsdelen »genom
fördubblingen synes vinna nog fyllighet att kunna ersätta spondéen»
(han har tydligen haft känsla av och menat, att den del av ordet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:52:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1927/0131.html
