Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Folke Borg. Biologien i den nya skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
folke borg
jande skola några synpunkter beträffande biologien som
skolämne upptagas till diskussion, i den förhoppningen att detta
möjligen kan vara till någon nytta, då det gäller att avgöra
huru kursplanerna i biologi för den nya skolan lämpligen
böra utformas.
Det har under de senare åren talats och skrivits rätt
mycket om biologien och dess betydelse. Från humanistiskt
håll har härvid då och då yppats en viss, ibland t. o. m.
ganska utpräglad svårighet att förstå nyttan av ämnet i fråga,
särskilt på gymnasiet, och en viss önskan att tränga det
tillbaka till en mera undanskymd plats på skolans schema (jfr
t. ex. zachrisson, 1916). A andra sidan saknas ej heller
de, som betona biologiens betydelse ur olika synpunkter (se
t. ex. Lindman, 1903; Nord wall, 1913; L. Bolin, 1927).
Ett av de bästa uttrycken för denna åskådning finnes i en
artikel av Knut Bohlin i denna tidskrift (1905, s. 292): »Det
behöver icke närmare motiveras, när man säger, att så gott som
hela vår materiella kultur antingen redan vilar på
naturvetenskapernas landvinningar eller, där så ännu ej fullt är fallet,
inom en ej avlägsen framtid kommer att göra det». Bohlin
framhåller också, och med rätta, naturvetenskapernas ideella
kunskapsvärde, d. v. s. det värde, som ligger i en empirisk
samhällsåskådning, enligt hans mening »det djupaste motivet
för att bereda naturvetenskapen en värdig plats, särskilt i
den högre skolan». Om värdet av biologiska kunskaper
skall jag i övrigt yttra mig kort. Man bör, synes det mig,
vid bedömandet härav först och främst göra klart för sig
att biologi såsom skolämne numera icke innebär detsamma
som inlärandet av ett visst antal växters namn på latin
eller att veta hur många arter skalbaggar det finns i
Sverige. Vad biologiläraren i nutiden främst strävar till är
väl — bör i alla händelser vara — att lära sina elever att
se naturen, att uppfatta något av dess oändligt skiftande
mångfald och att ändå finna enheten i mångfalden: med ett
ord, att lära dem se biologiskt. Det förefaller f. ö. tämligen
självklart att varje människa bör känna till de viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
