Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Herman Bäck. Något om »rektors ämbete»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM »REKTORS ÄMBETE»
37
skriftliga arbeten. Som härav framgår, har rektor numera
större befogenhet i dessa stycken, än vad förut varit fallet.
Erfarenheterna från det nya systemet synas tala för att en
återgång till 1878 års bestämmelser vore att föredraga,
naturligtvis då med den ändring, att det skulle vara
överstyrelsen, som skulle ha bestämmanderätten, och ej eforus.
Bestämmelsen, att om rektor ej anser sig kunna biträda
kollegiets beslut, han äger att underställa detsamma
överstyrelsens prövning, har ingen motsvarighet i 1820 års
skolordning men väl i 1856 och 1878 års stadga.
Behöver lärjunge för någon sin angelägenhet ledighet
från undervisningen, begäre sådan hos rektor, heter det i
den nuvarande stadgan. Enligt de äldre skolordningarna
kunde sådan ledighet för en eller annan timme beviljas av
vederbörande lärare. Aven i detta fall torde en återgång
till de äldre bertämmelserna vara att förorda av praktiska
skäl, dock med det tillägget, att läraren bör ha skyldighet
att snarast möjligt anmäla saken för rektor.
Den ekonomiska förvaltningen vid läroverken ålåg
rektor år 1820 i ungefär samma utsträckning som nu.
Här har nu lämnats en (visserligen ofullständig)
redogörelse för rektors ställning och befogenhet i vissa
avseenden under de senaste hundra åren enligt de under tiden
utgivna skolordningarna, och därtill ha knutits en del
anmärkningar. Det ligger dä nära till hands att uppställa den
frågan: Vilken bör en rektors ställning vara i våra dagar?
En rektorstjänst är väl närmast att jämföra med en
direktörssyssla, men en rektor är dock ingen direktör i vanlig
bemärkelse. Han bör visserligen äga organisationsförmåga,
fackkunskaper, praktiskt förstånd, energi, beslutsamhet,
företagsamhet och liknande egenskaper, men därjämte en hel
del andra. Han har att göra med lärjungar av olika ålder,
föräldrar och lärare och behöver därför äga säker
psykologisk blick, stark känsla för vad som är rätt och billigt, blick
för det väsentliga och »sinne för proportioner», ja t. o. m.
kanske sinne för humor. Hans underordnade, lärarna, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
