- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiofjärde årgången. 1928 /
165

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Erik Noreen. Det norska riksmålets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET NORSKA RIKSMÅLETS UTVECKLING 165

terna hos 1600-talets mest betydande norske diktare, Petter
Dass. Hans dikter, såsom Nordlands Trompet, äro också
ofta etnografiskt betonade.

Att Ludvig Holberg (f. i Bergen) livet igenom där nere
i Danmark gör sig skyldig till »norvagismer» är ju bekant.
Att han också hade behållit mycket av sitt norska uttal
framgår — som Seip närmare påvisat i en undersökning i Holberg
Aarbog 1921 — ganska tydligt av hans rimvanor. Så rimmar
han t. ex. i enlighet med norskt och mot danskt uttal:

e—ce: Glcede: Rede, Sicele : hele; även på bergensiskt sätt

regjere : Aire,
i—e: gik : fik, hvidtilidt;
o—å : bort: stort.

Och å andra sidan finnas hos Holberg inga rim av typen
leegge : bcekke, som på danska bilda korrekta rim. Emellertid
överensstämmer ju flertalet av de anförda rimmen med
ortografien.

Holbergs författarskap har varit av stor betydelse för
uppfattningen av förhållandet mellan danskan och norskan.
Han blev redan av sin samtid ansedd som det danska
språkets förnyare, och sedan har man absolut klart för sig, att
»tvillingriket» har samma språk.

Om man nu har ett väsentligen danskt skriftspråk —
som naturligtvis kan ge upphov till ett »uppläsningsspråk»,
danskt i ord och former men norskt i fråga om ljud, accent
och kvantitet — och dessutom en rad talade norska dialekter,
lands- och stadsspråk, av vilka Kristianiaspråket blir mer och
mer inflytelserikt, så måste i längden icke blott det talade
påverka det skrivna språket utan även det skrivna påverka
det talade. Härigenom uppstår så småningom en starkare
och starkare känsla av vad som är bildat tal, alltså man
befinner sig på väg mot en talspråksnorm. Ett rikstalspråk är
ju alltid i viss mån en abstraktion. Inflytandet från talad
danska — genom inflyttade danskar — på de bildades tal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:53:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1928/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free