Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Erik Noreen. Det norska riksmålets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
ERIK NOREEN
torde däremot få tillmätas en blygsam roll. Ett exempel på
sådant inflytande i norskt riksmål är bog, uttalat båg, och en
del liknande ord: skriften och norskt uttal ha liksom
svenskan co, danskt uttal ä. i\ndra fall äro uttalet ei och di för
eg och dg i ord som tegn, regning, lögn, riöile (rent norskt
nökkel)\ även sej sten, — Starkare tendenser att uppställa
danskt uttal som norm uppträda fram på 1800-talet och då
huvudsakligen med utgångspunkt i scenspråket. Teatern
använde fram till efter mitten av århundradet uteslutande
danska krafter. En insändare i en norsk tidning 1835 skriver:
«Det er et Held for os, at det nsere Danmark tilbyder os
en let Anledning til at forsyne vor Scene med talentfulde
Kunstnere, hvis dannede, bl0de og velklingende Mundart
paa eengang kan vaere vort 0re en Vederqvaegelse og vor
opvoxende Ungdoms Tunge et M0nster».
I senare hälften av 1700-talet synes man ha haft en
vårdad talnorska, som i hög grad byggde på skriften, vid
sidan därav och ofta hos samma individ en form för familjärt
bruk, som stod den rena dialekten nära, detta även i fina
kretsar. En direkt uppgift berättar om att en fin
kristiania-dam, justitierådinnan Hagerup, en gång på 1790-talet kallade
en fru Rosenkrands »den forbandede Mserra».
Många intressanta upplysningar om talspråket i slutet
av 1700-talet får man av nystavaren Kristian Kölles skrifter.
Så t. ex. uttalade han alla främmande ord på ge- icke med
g- utan med /-ljud: geskjceftig, gemyt, genegen, gesvint,
ge-vinst, gestalt, gebcerde, ord där nu skriftens g har inträngt i
uttalet, försåvitt de ännu brukas (endast ett ord på ge- har
nu j-ljud, det vanligaste och folkligaste, nämligen geburtsdag).
Kristianiaspråket vinner mer och mer terräng som
tongivande, fast det har att konkurrera med Bergens inflytande.
En utpräglad rivalitet mellan Östlandets och Vestlandets
förnämsta städer råder ju fortfarande, och det kan inte falla en
bergenser in att söka lära sig östländskt tungspets-r i stället
för sitt eget skorrande. O. s. v. Från slutet av 1700-talet
ha vi emellertid flera uttalanden om att Kristianiaspråket är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
