Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Erik Noreen. Det norska riksmålets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANMÄRKNINGAR TILL PONTENS GREKISKA LÄSEBOK I 7 I
det provinsiella underlaget in i den senaste generationen i
Norge större roll för vederbörandes skriftspråk än vad fallet
är hos oss och i Danmark. Man kan jämföra nordlänningen
Hamsun med trönderen P. Egge och med Sigrid Undset
från Oslo.
Man kan icke behandla norsk språkutveckling utan att
ta hänsyn till landsmålet. Ivar Aasen (1813—1896) var
bondpojke från Söndmör på Vestlandet. Efter att ha
grundlagt den moderna norska dialektforskningen genom sina
storslagna sammanfattande verk »Det norske folkesprogs
grammatik» 1848 och »Ordbog over det norske folkesprog» 1850
uppträdde han även som praktisk språkreformator och skapade
»landsmålet». De första proven på detta konstgjorda norska
språk publicerades 1853. I likhet med hela sin samtid ansåg
Aasen — oriktigt — att målen i de öppna östländska
bygderna voro fördärvade av danska och fann det äkta norska
i de vestländska dialekterna jämte fjällmålen, som i många
avseenden äro ålderdomligare. Landsmålet bygger framför
allt på hans egen dialekt, men även reaktionära,
national-romantiska synpunkter ha gjort sig gällande, så att
fornnor-skan spelat in. Landsmålet har så småningom tillkämpat sig
likställdhet med riksmålet -— åtminstone på papperet. Första
steget var, som förut nämnt, bestämmelsen 1878 om
undervisning på barnens eget talspråk. 1892 blevo landsmål och
riksmål likställda som undervisningsspråk, »skolestyret» får i
vart särskilt fall bestämma vilken målform som skall användas.
»Dog skal elevene lsere at lsese begge mål.» Som
administrativt språk har landsmålet numera snarare en gynnad än
en missgynnad ställning (se t. ex. järnvägarna).
Landsmålet har tagits upp av flera begåvade diktare (om
ock ingen av samma rang som riksmålets stora skalder),
såsom Aasen själv, Vinje, Garborg och Olav Duun. För dess
utbildning som talat språk har det nog varit ödesdigert att
ingen dramatiker av betydelse använt det. Landsmålsteatern
i Oslo (»Det norske teater») får nöja sig med att uppföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
