Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. Statius’ Silvæ. Översättning av J. E. Nylén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 7 2 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
ledes på hans äldre dagar författade, raskt utarbetade
tillfällighetsdikter i skilda ämnen, av romarna kallade Silvas, trots sin
krystade stil och ett genomgående överdrivet och frasrikt
framställningssätt och ett ofta föga uppriktigt menat innehåll ej utan
värde och intresse, framför allt som tidsbilder. Det är ock
denna samling, till största delen avfattad på det episka
versmåttet, daktylisk hexameter, som gjort hans namn mera känt
hos eftervärlden.
Lektor Hylén har nu företagit sig det mödosamma och i
viss mån otacksamma värvet att till vårt språk överflytta hela
denna samling i en volym på över hundra stora oktavsidor. Han
har därvid ådagalagt en utomordentlig skicklighet så väl i
versens hanterande i enlighet med av honom hyllade principer som
i ett begripligt återgivande av meningen och den huvudsakliga
formen i den av mytologiska och geografiska antydningar och
av konstfulla men ofta sökta omskrivningar späckade grundtexten.
Någon större ordagrannhet har härvid ej åsyftats och ej heller
varit möjlig, och den har ytterligare försvårats genom
översättarens självålagda tvång att i hexametrar undvika både
tri-bracker, trokéer och pyrricker —, och Att sammanbinda
verserna genom tonlösa konjunktioner o. d. i versens början har
av detta skäl måst uppgivas liksom ock begagnandet av
sammansatta ord av typen »näktergalen». Huruvida dessa offer
verkligen äro motiverade av hexameterns teknik, synes åtminstone
mig tvivelaktigt. Jag finner snarast, att hexametern vinner
genom att daktylerna (och de i svenskan rätt sparsamt sig
erbjudande spondéerna) få vid sin sida lättare tvåstaviga versfötter,
alldeles som våra äldre framstående versifikatörer, Stagnelius,
Tegnér, Runeberg m. fl., byggde sina hexametrar. De bli då ej
så hoppande och struttande, som de nästan alltigenom daktyliska,
i oavbruten följd framdansande hexametrarna te sig; i de latinska
hexametrarna äro daktylerna också vida sparsammare använda
än i denna och en hel del andra på senare tiden utförda
tolkningar av latinska hexametrar. Högst berömvärt är, att
rytmiskt tjänliga cesurer iakttagits i varenda vers.
Även med det stränga verstvång, som översättaren ålagt
sig, hade dock tolkningen ofta kunnat med fördel bättre sluta
sig till originalet. Jag tar blott ett enda exempel. I gravkvädet
över skaldens fader heter det i en vers om dennes kvällssamtal:
Skämtet du strödde omkring, snabb tänkt, genialisk och själfull,
medan den alldeles ordagranna tolkningen vore:
vilket behag i ditt tal, i ditt sinne ännu vilken ungdom l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
