Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - August Isaacsson. Med anledning av en recension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 7 2
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
kännedom om arbetet i de skolformer, vilkas läroböcker han
bedömer, borde han åtminstone tagit reda på att fortsättningsskolan
i allmänhet omfattar 360 timmar och att modersmålet för alla
sina grenar av dessa får endast 60—120 timmar, vilka skola
användas till mycket annat utom litteraturbehandling. Han skulle
då förmodligen ha insett det befängda i att på denna tid söka
gå igenom någon systematisk kurs i svensk litteraturhistoria.
Hade hr Holm varit en smula inne i förhållandena, skulle han
också ha vetat, att det olyckligtvis finns folk, som tror detta vara
möjligt och lämpligt, och att ett par enkom för
fortsättnings-skolan skrivna läroböcker existera, vilka tyckas förutsätta ett
sådant tillvägagångssätt. Måhända skulle det då också ha gått
upp för honom, att min lärobok är tillkommen just som en direkt
opposition mot metoden att göra litteraturundervisningen i
fortsättningsskolan till ett miniatyrkompendium i svensk
litteraturhistoria.
Enligt fortsättningsskolestadgan § 14 skall undervisningen i
modersmålet »hava till syfte att bereda lärjungarna tillfälle till
läsning av goda, i främsta rummet svenska, författare och
därigenom giva näring och lyftning åt deras tanke- och känsloliv,
odla deras smak samt väcka deras intresse för bildande läsning».
Det är sant, att detta syfte kan nås utan någon lärobok i
litteraturhistoria. Men erfarenheten har visat, att de flesta lärare,
när det gäller att väcka smak för bildande läsning, gärna vilja
ha det stöd för undervisningen, som en i den avsikten skriven
lärobok kan skänka. Undertecknad har av folkskolinspektörer,
överlärare, och fortsättningsskollärare fått många bevis härpå.
Blir man intresserad av ett diktverk, vill man gärna veta något om
den psykologiska verklighet, som utlöst det. Men någon insikt
häri kan ej skänkas genom ett magert kompendiehäfte på några
tiotal sidor; och mer kan man omöjligen hinna med. Enligt
min mening är det bättre att söka reda sig utan lärobok, än att
ha en sådan med endast några årtal och titlar rörande varje
författare. Den avskräcker mer än den lockar. Att använda
en större, för andra skolor avsedd lärobok blir dyrare och
medför dessutom andra olägenheter. Den enda framkomliga vägen
vid undervisningen är alltså en mycket stark koncentration till
ett ytterst begränsat antal författare, och det är den vägen,
som min lärobok anvisar och vill tvinga till. Men för att nå
detta mål, var det nödvändigt att gå radikalt till väga och stryka
rätt hänsynslöst, även när det sved i en.
Som bekant är fortsättningskolans kurs vanligan uppdelad
på två år. Enligt min mening är det lämpligast att behandla två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
