Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Granskningsmännens yttranden över föreslagna läroböcker i kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN 6 I
förtjänsterna hör ock det i allmänhet goda urvalet av bibelställen
och psalmer.
Då läroboken utan tvivel bör kunna tjäna sitt syfte, vill jag
tillstyrka, att den godkännes för användning vid folkskola.
Emil Eljas:
Boken äger en del förtjänster. På ett enkelt sätt föras
lärjungarna till insikt om att tron = gudsförtröstan, och på ett
lika enkelt och för lärjungarna fattbart sätt anknytes Jesu
förkunnelse till profeternas. Man märker författarens strävan att
koncentrera framställningen kring kristendomens grundidéer och
hans eftertryckliga betonande av motsatsen mellan det
förgängliga och »det enda nödvändiga».
Arbetet skulle dock, enligt min mening, ha vunnit på att
bergspredikans grundsanningar närmare tillämpats på det dagliga
livets krav i vår tid. En mera exemplifierad och närmare
till-lämpad etisk vägledning skulle med andra ord varit av värde
för lärjungarna. Dessutom borde mera av religiös kunskap
meddelats, t. ex. om det andliga livets ans och vård samt om bönen.
Behandlingen av det sistnämnda ämnet å sid. 10 är för
knapphändig. Med rätta undviker författaren den överdrivna
intellek-taalism, som ofta kännetecknade äldre läroböcker i kristendom,
exempelvis vid fråga om den kristna tron eller om bättringens
stadier, men förf. synes så omsorgsfullt undvikit den ena
ytterligheten, att han råkat i den andra. I framställningen förekommer
t. ex. ej, så vitt jag kan finna, ens ordet omvändelse, och där
ämnet osökt kunnat föras på tal (s. 31, liknelsen om den
förlorade sonen), förekommer väl en polemik mot den äldre sonens
uppfattning, men liknelsens grundtanke kommer ej till sin rätt.
En mera fast religiös kunskap är behövlig för lärjungarna, dels
för vidgande av deras andliga synkrets, dels för att sätta dem i
stånd att med någon behållning följa den religiösa diskussion,
som ofta förekommer i press eller föreningsliv. Jag tror även,
att tiden i folkskolans sjätte klass medger en fylligare kurs i
ämnet än den i boken antydda, helst om kursen är väl förberedd
genom föregående undervisning eller om tiden är utsträckt till
tre veckotimmar. Författaren har i förordet som förklaring till
lärobokens mera vaga och obestämda karaktär anfört, att lärarens
frihet vid undervisningen ej finge äventyras. En lärobok är ju
dock främst avsedd att för lärjungarna lämna hållpunkter för
det i skolan genomgångna undervisningsstoffet, och med hänsyn
härtill får dess konsistens ej vara för lös.
Författaren synes hålla före (s. 33), att gudsriket redan inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
