Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Granskningsmännens yttranden över föreslagna läroböcker i kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN
6 I
jordelivets gränser skall kunna nå sitt förverkligande, ej blott på
ett begynnande sätt — en optimism som är tilltalande, men
man känner sig böjd för att sätta frågetecken.
Bokens avsaknad av fasta konturer gör mig således rätt
tveksam om dess lämplighet, men jag vill dock ej motsätta mig
dess användande, åtmistone på prov, som hjälpbok vid
kristendomsundervisningen i folkskolan.
Emil Liedgren:
I ton och stämning äger detta försök vissa förtjänster. Men
reellt lider det av en alltför stor oklarhet och osäkerhet för att
kunna tjäna som underlag för en till verklig kunskap i den
kristna trosläran syftande undervisning.
Inledningens hänvisning till »Den lille kolargossens»
skogsvandring är estetiskt tilltalande, men fråga är, om den upplyste
moderne skoleleven förstår skogsmystiken och trollskräcken så,
att han med utgångspunkt därifrån kan värdera Guds beskydd.
Alltför ofta möter ju i våra dagar den föreställningen, att
gudstron blott är ett skydd mot inbillade faror. Bilden av
»kolar-gossen» skulle kanske blott ytterligare främja denna
föreställning, om den skulle tjäna som symbol av den allmänmänskliga
religiösa situationen. — Det vid framställningen av den religi ösa
utvecklingen begagnade schemat: i) rädsla för Gud, 2)
förkunnelse av Guds rättfärdighet, 3) förkunnelse av Guds kärlek
såsom innefattande grunddragen av denna utveckling är
visserligen mycket populärt men icke desto mindre missvisande. Med
all rätt säges (sid. 14), att Jesus framställer Gud som både sträng
och mild. Men detsamma gäller ju även Moses och profeternas
förkunnelse: spänningen mellan rättfärdighet och kärlek, fruktan
och tillit går igenom bibelns religiösa tankevärld från början till
slut. — Vid omnämnandet av synden (sid. 16 och 30) skulle man
ha önskat en förklaring av detta ords innebörd: erfarenheten
visar, att barn ha mycket svävande föreställningar därom. Då
det säges, att Kristus har »brutit syndens herravälde» (sid. 30),
blir även detta uttryck oförklarat. — Den från Predikareboken
(12:7) upptagna antropologien (kroppen av stoft, anden given
av Gud) passar ej rätt samman med talet om synden och
återföreningen med Gud (sid. 27—30) och har ju f. ö. ingenting att
göra med personlig gudsgemenskap eller med tron på personlig
odödlighet. — Flera anmärkningar kunde framställas, men det
sagda torde vara nog för att exemplifiera det föreliggande
arbetets brist på klarhet. Undervisningsplanens varning för
»abstrakta, systematiska utredningar och definitioner» får väl ej anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
