Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Erik Holmqvist. Im. Björkhagen. Engelsk nybörjarbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 5 1
Att, såsom förut nämnts, den fonetiska transkriptionen av
de 14 första lektionerna i repetitionssyfte utökats med tre av de
senare styckena, är ett gott grepp. Anmälaren hade för sin del
gärna sett, att ytterligare en eller annan lektion blivit
transkri-berad. Erfarenheten visar ju, att det, för vinnande av säkerhet
och stadga i uttalet, är av synnerligen stor vikt att läsa
sammanhängande fonetisk text i icke alltför ringa omfång, ävensom
att icke för tidigt upphöra därmed. — Av stort praktiskt värde
äro en del fotnoter i texten, i vilka det varnas för vissa lika
vanliga som svårutrotliga uttalsfel, som t. ex. oriktigt s-ljud i small,
still, station, street, first, person, understand, of course,
eller w i stället för v uti village, invite, visit etc. Det hade
t. o. m. varit nyttigt, om dessa eller liknande ord sammanförts
till en eller annan ’sound practice’.
Transkriptionssystemet är i noggrann överensstämmelse med
Jones’ Pronouncing Dictionary, utom beträffande tecknet för det
tonlösa M-ljudet och accenten, vilka i Björkhagens bok betecknas
med resp. f> och ’ närmast efter betonad vokal, alltså det system,
som av Skolöverstyrelsen förordats och numera synes vara det
allmänt använda i nyare engelska läro- och textböcker. Det
kan möjligen ifrågasättas, om det icke vore lämpligt att i
ytterligare en detalj avvika från Jones’ beteckning, nämligen i fråga
om sådana ord som F ren c h (frentf), in c h (intf), där uttalet av
t väl torde kunna betecknas som pedantiskt, i den mån det
ännu förekommer. — Är verkligen den betoning, som förf. (efter
Jones) anför för Orleans (oïli’gnz), st. 21, den vanliga? — I
den sammanhängande ljudskriften är icke varje särskilt ords
betoning, utan satsbetoningen, angiven, vilket säkerligen
underlättar en korrekt läsning.
Om också icke särskilt tilltalande, typografiskt sett, är det
onekligen en praktisk’anordning, att i texten de ord äro tryckta
med fetstil, vilka återfinnas i den löpande ordlistan. Men värdet
av detta arrangemang förringas i viss mån därigenom, att icke
alla de i glossaret till varje särskilt stycke förefintliga orden äro
utmärkta med denna stil. När ett ord eller uttryck i någon
form eller betydelse förekommit tidigare, är det, ehuru upptaget
i glossaret, i regeln tryckt med vanlig stil i texten, även om det
har en betydelse (eller form), som vitt skiljer sig från den det
har, där det första gången förekommer och glosseras. Detta
gäller nästan samtliga stycken, utom de allra första, varför det
torde vara onödigt att anföra några belägg. Ord, som endast för
uttalets skull upptagits i glossaret, men vilkas förekomst där det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
