Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Filip Stenson. Skolsystemets omdaning via läroboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
filip stenson
och där idkade fiske, låtit locka sig inåt land, följande laxen
när den i väldiga skaror vandrat uppför åarna för att leka,
sålunda visande väg för den fortsatta bebyggelsen. Och i
stället för att studera ex. de baltiska och ryska floderna på
gängse sätt: upprinnelse, bifloder, utlopp, längd, vattenmassa
etc. så berätta om Sveriges ekonomiska storhetstid under
900-talet, om de svenska farmännens äventyrsmättade färder
till Bysanz och flodernas betydelse i detta samband. Detta
är dynamisk metod. Studera över huvud taget den
geografiska miljön med hänsyn till dess betydelse för rasbildning i
förhistorisk tid, dess inflytande på samhällsbildning, social
och politisk utveckling. Behandla de geografiska fakta icke
som isolerade enheter utan som levande funktionärer i den
kulturella utvecklingen.
T. o. m. ett så »dynamiskt» ämne som historia stelnar
till under den gängse behandlingen. Jag inskränker mig till
att välja exempel från svensk historia.
Först ett förberedande allmänt resonemang: Det historiska
skeendet bildar en rätt tilltrasslad härva av linjer — med
»linje» menar jag en kausalt sammanhängande följd av
händelser. Läroboksförfattarens uppgift är att preparera fram
dem och hålla dem isär. Detta sker ju också i gängse
läroböcker men på ett sätt, som synes mig mycket opedagogiskt.
Ingen linje får fritt utveckla sin dynamiska kapacitet — alltså
just . den egenskap, som fängslar — den sönderstyckas, och
dessa stycken strös ut över hela läroboken, vart och ett
infogas tillsammans med en mängd andra linjeelement inom
ett kapitels ram: varje sådant kapitel bildar en heterogen
mosaik, man beaktar blott den rent yttre, icke-dynamiska
samhörigheten: tiden. Genom detta förfaringssätt rinner
framställningens liv bort. Lärobokens behandling av det historiska
stoffet låter essensen, det historiska livet självt, förflyktigas.
Under sådana förhållanden kan icke kunskapsstoffet organiskt
införlivas med elevens vetande, det blir blott en tvångsmässig
inhysning av döda fakta.
Ett konkret exempel: Den nordiska bebyggelsen har i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
