Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Edvard Göransson. De allmänna läroverkens kursplaner i matematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
EDVARD GÖRANSSON
hölls i Paris våren 1914 och dess arbete avbröts av
världskriget. Riktlinjerna för reformen voro emellertid utstakade
dessförinnan och förelågo utformade redan år 1904.
Initiativet till en reform av matematikundervisningen togs
av ämnets representanter vid en del universitet. Man
framhöll, att under tidernas lopp hade skolmatematiken antagit
en allt mera stereotyp prägel. Den utveckling, som ägt rum
inom denna vetenskap, hade lämnat skolundervisningen
oberörd och det hade uppstått ett svalg mellan skolmatematiken
och den vetenskap, som odlades vid högskolorna.
Felix Klein i Göttingen förberedde reformen genom en
följd av föreläsningar, vari han klart formulerade ett nytt
undervisningsprogram. Av de föreläsningar, som stå i intimt
samband med reformsträvandena, må nämnas Anwendung der
Differential- und Integralrechnung auf Geometrie, eine Revision
der Prinzipien, sommaren 1901; über den matematischen
Unterricht an höheren Schulen, vintern 1904—05 samt
Elementarmathematik vom höheren Standpunkte aus, vintern
1907—08 och sommaren 1908.
Av universitetsmän i Tyskland, Frankrike, Italien, Amerika
o. s. v. utarbetades läroböcker i matematik, i vilka de nya
principerna gjorde sig gällande. Åtskilliga av dessa arbeten
torde emellertid alls icke ha lämpat sig för skolbruk, därför
att deras författare saknade erfarenhet om hur. undervisningen
bör bedrivas på skolans stadium. Efterhand har emellertid
en lärobokslitteratur uppstått med skolmän som författare.
Innebörden av reformen av matematikundervisningen kan
i korthet skisseras så, att å realskolestadiet inskränktes de
dittills till överdrift bedrivna förenklingarna av mer eller
mindre komplicerade bokstavsuttryck högst väsentligt. I stället
skulle man syssla med numeriska räkneuppgifter, varvid
ekvationer eller ekvationssystem av första graden skulle komma
till användning. Vidare skulle lärjungarna så småningom
genom grafisk framställning göras förtrogna med variabelbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
