Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Edvard Göransson. De allmänna läroverkens kursplaner i matematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ALLMÄNNA LÄROVERKENS KURSPLANER I MATEMATIK 39
Lindhagen, är i huvudsak, att denna gren av matematiken
ännu ej vunnit den fasthet, pedagogiskt sett, att man fått ett
grepp på hur den första undervisningen bör läggas. Enligt
en nyss utkommen lärobok i ämnet avsedd för gymnasiet
synes det vara meningen, att man skall följa den historiskt
givna utgångspunkten, i det man definierar sannolikhet
aprioriskt såsom ett bråk, vars tälj are är antalet gynnsamma
fall och nämnare totala antalet chancer. För min del synes
det mera lämpligt att för nybörjaren införa sannolikheten
aposterioriskt som ett frekvenstal, d. v. s. angivande en
händelses relativa inträffande i ett stort antal fall, varvid man
som utgångspunkt lämpligen ansluter sig till statistiken eller
erfarenheten från laborationsförsök. Att steget att införa
sannolikhetsräkning å såväl real- som latingymnasiet tagits för
tidigt, därför talar ock den omständigheten att först år 1929
fick ämnet en representant vid en av våra högskolor och att
undervisning i matematisk statistik först sedan några år
tillbaka torde förekomma vid statsuniversiteten. Det stora
flertalet av de nuvarande matematiklärarna äro icke så
förtrogna med sannolikhetsräkningen, att de kunna för sig
klargöra, hur ämnet bör tillrättaläggas vid den första
undervisningen. Metodiska anvisningar i kursplanen, hur överstyrelsen
tänkt, att undervisningen skall planläggas, torde helt enkelt
icke kunna undvaras. Ifrågavarande kursmoment ingår
nämligen utan motivering i överstyrelsens underdåniga utlåtande
den 29 mars 1928, men synes icke hava varit underställt
vare sig skolmyndigheter eller inom överstyrelsen tillkallade
sakkunniga. Det återfinnes varken i skolkommissionens eller
1926 års skolsakkunnigas förslag.
Upptagandet av detta ämne å gymnasiets kursplan har
i andra länder varit föremål för mycket delade meningar. Så
har det i den preussiska undervisningsplanen, där detta parti
av matematikkursen alltid varit ett tvistefrö, förekommit
en rubrik kombinatorik med tillämpning på sannolikhetsräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
