Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström. Två franska språkläror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
nivån måste bli lägre på grund av minskad tid för de
grundläggande språken, torde vara vanskligt att säga. Och dessutom,
vid många läroverk framställer sig den frågan: få vi några elever
alls i franska fram till studentexamen? Kommer inte det alldeles
övervägande flertalet elever att av »praktiska» skäl och, kanske
än mer, av »bekvämlighetsskäl» — enligt lagen om minsta
motståndet — att »välja bort» franska under gymnasiets två sista
studieår, vilka dock äro av väsentlig betydelse för språkbildningen,
särskilt för det sist inträdande språket?
Det är onekligen ganska svårt att säga, vilken av de båda
nu föreliggande språklärorna man vill giva företrädet.
Hulten-bergs språklära i sin första form var närmast avsedd för
undervisningen i franska efter 1905 års undervisningsplan, då det
franska temat från den äldre skolordningen borttogs och modern
textbehandling var avsedd att vara det främsta momentet vid
undervisningen* i franska. I den nya, såsom redan påpekats väsentligt
omarbetade upplagan, har förf. sökt giva oss en uppfattning av det
verkligt levande språkbruket och på samma gång ledning vid
eventuella skrivningar. Det synes också, som om boken ganska
väl motsvarar denna sin uppgift och innehåller tillräckligt material
för den undervisning i franska, som kan medhinnas även under
gynnsammaste förhållanden och på de mest gynnade linjer.
Biller—Thorns språklära är en omarbetning och
modernisering av Edströms välkända och mycket använda kortfattade
franska språklära. Den gamla uppställningen är i stort sett
bibehållen, om också åtskilliga delar undergått en avsevärd omdaning.
Mest ingripande är omdaningen beträffande exempelmaterialet. I
detta avseende innebär förändringen onekligen -också en stor
förbättring, både därför att de nya exemplen som oftast äro enklare,
mera konkreta och modernare, och även därför att åtskilliga
mindre lyckliga exempel strukits, sådana som: »han skall icke
visa dig henne», »låna oss henne» m. m. sådant! En särskilt
lycklig praktisk anordning, som jag icke förr sett i någon
grammatik, är att icke hela exemplen översatts, utan i regel blott svårare
ord och uttryck. Detta sparar mycket utrymme och torde i alla
fall ge eleverna tillräcklig ledning vid läxans inlärande eller vid
användandet av grammatiken som uppslagsbok.
Här nedan följa nu några randanmärkningar till de båda
språklärorna, med en hastig jämförelse mellan deras respektive
olikheter eller överensstämmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
