Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström. Två franska språkläror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
I O 2 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
Formläran.
I motsats till den latinska eller grekiska grammatiken, där
formläran endast innehåller de respektive böjningsformerna, och
alla regler om deras användning hänföras till syntaxen, blir det
vid de moderna språken närmast en smakfråga och en
pedagogisk lämplighetsfråga, . vad som bör föras till den ena eller
den andra kategorien: att till formläran hänföra åtskilliga
exempel på de respektive formernas syntaktiska bruk torde dock under
alla förhållanden vara nödvändigt. Flere av våra bästa och mest
praktiska språkläror ha fört mycket syntaktiskt material till
formläran: jag erinrar härvid blott om Zetterströms engelska
grammatik. Andra ha helt och hållet uppgivit försöket att hålla i’ sär
formlära och syntax. Så t. ex. Edström i somliga av sina
franska språkläror, bl. a. just i sin kortfattade grammatik av år 1907,
(däremot icke i Fransk Skolgrammatik av 1918, där han
visserligen hänför åtskilligt syntaktiskt till formläran, men dock i det
stora hela gör bestämd skillnad mellan de båda huvudavdelningarna).
I sin bearbetning av Edströms kortfattade språklära har B.—Th.
respekterat den gamla uppställningen. Den har på sätt och vis
historisk hävd: den var ju karakteristisk för de Edströmska
språklärornas urkälla, »gamla Olde», av vilken som bekant Edströms
första grammatik var en bearbetning. H. åter följer, i den nya
liksom i de äldre editionerna av sin grammatik, den i de flesta
grammatikor brukliga indelningen i formlära och syntax. För
min egen del anser jag denna up.pställningsfråga av ganska
underordnad vikt: man sammanför ju vid undervisningen de olika
grammatiska momenten efter vad man själv finner lämpligast,
tämligen oberoende av grammatikens uppställning. Dock föredrar
jag kanske »i det långa loppet», såsom det numera låter så
vackert i våra tidningar, indelningen i formlära och syntax.
I fråga om de oregelbundna verben synes mig H. ha
åstadkommit en alldeles utmärkt uppställning, ett mästerstycke av reda
och åskådlighet. Särskilt förträffliga äro dessutom de exempel på
verbens användning och deras konstruktioner, som medföljer i
tabellen över de oregelbundna verben. Dock skulle jag önska,
att även en alfabetisk förteckning på de viktigaste oregelbundna
verben medtagits. Någon sådan finnes icke nu längre hos B.—Th.,
i olikhet med vad som var fallet i Edströms kortfattade
språklära, och hela uppställningen av de oregelbundna verben kan icke
heller mäta sig med H:s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
