Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sigurd Åstrand. Försök med nyspråklig linje vid Sofi Almquists Samskola i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So
88 SIGURD ÅSTRAND
tresse. De som söka sig in på den nyspråkliga linjen ha
ej haft någon särskild språkbegåvning: deras kurva ligger
fullt tydligt under normalkurvan vid alla de tre främmande
språken. Däremot är bristen på begåvning för matematik
och fysik synnerligen framträdande. Det är möjligt — i en
del fall så gott som säkert — att denna brist på matematisk
begåvning hindrat språkbegåvningen att komma till sin rätt
därigenom att försöket att nå ett godkänt betyg i matematik
tagit tid och krafter så mycket i anspråk att övriga för
vederbörande lättare ämnen kommit att skötas slarvigt.
Nybörjarna på språklinjen ligga under genomsnittet i alla ämnen
utom kristendom, svenska och filosofi. Ett ytterligare
belägg på deras ringa framgång i sin hittillsvarande skolgång
får man, om man undersöker deras placering i rangordningen
bland kamraterna. Jag har räknat ut medelbetygen för alla
elever, som sedan tagit studenten, i de klasser där en
språklinje startats och sedan på grundval av resultaten gjort upp
en rangordning. För att resultaten från olika stora klasser
skola kunna jämföras, har jag räknat om de erhållna
platssiffrorna i procent av antalet. Vars och ens platssiffra
angav alltså vilken i ordningen han skulle vara, om klassen
bestod utav hundra elever. Den nyspråkliga linjens pojkar
rekryteras på ett enda undantag när ifrån den sämre hälften
av klassen; av flickorna tillhöra fem den bättre och endast
två den sämre halvan. Pojkarna ha i medeltal platssiffran
67, flickorna, trots den ovan angivna fördelningen,
platssiffran 51. Siffrorna belysa i någon mån, vad som ovan
sagts om flickornas bristande djärvhet, när det gäller att ta
det avgörande steget in på språklinjen.
I det stora hela måste man säga sig, att rekryteringen av
språklinjen ej varit särskilt gynnsam. Effekten av bortvalet
av matematiken har i stället visat sig så mycket större. Vid
en blick på kurvorna i tab. 4 faller det höga betyget i
engelska först i ögonen. Med vilken utomordentlig framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
